Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.09.2012, Qupperneq 64

Tímarit Máls og menningar - 01.09.2012, Qupperneq 64
S o f f í a B j a r n a d ó t t i r 64 TMM 2012 · 2 ég elti hann að elta glefsandi skepnu, hún nær mér ekki, hugsa ég en þú, spyr ég39 Hér minna elskendurnir á þau Narkissus og Ekkó sem fyrr var minnst á úr Ummyndunum Óvíds. Narkissus er ástfanginn af eigin spegilmynd og Ekkó elskar Narkissus sem hafnar henni. Narkissus eltir uppi sína innri loga líkt og elskhuginn eltir drekann, dælir í sig eitrinu til að nálgast vímuna í eigin blóði. Um Narkissus segir í 3. bók Ummyndana: Það sem þú eltir er ekki neins staðar, það sem þú annt hverfur þér ef þú snýrð þér við. Þetta sem þú eygir er ekki nema endurspeglaður svipur, hann er ekkert í sjálfu sér en eltir þig hvert sem þú ferð, hann hverfur héðan burt með þér ef þú kemst þá nokkurn tíma burt.40 Konan talar tungumál einsemdar líkt og Ekkó sem heyrir einungis rödd sína bergmála. Bæði Ekkó og Narkissus eru á valdi tálsýnar ástarinnar, þau leita og þrá það sem ekki verður fengið – samruna. Guðni Elísson bendir á að samrunafantastía felist í nafninu blysfarir, sem sé algengt brúðkaups­ eða hjónabandstákn í vestrænni bókmenntasögu og nefnir hann m.a. í því samhengi Ummyndanir Óvíds og sögu Dídóar í Eneasarkviðu Virgils. Þær Dídó og konan í Blysförum eiga það sameiginlegt að trúa á blekkinguna – að ástarsambandið eigi möguleika. En logandi kyndlar voru hluti af helgiat­ höfnum í grískum og rómverskum brúðkaupum, þeir voru táknmynd sam­ einingar.41 Nafn sögunnar er margrætt tákn líkt og drekinn, kallast á við samfarir, draumfarir, bálfarir og eldblossa ástríðunnar. En í ástarljóðabálki Biblíunnar, Ljóðaljóðunum segir í 6. versi 8. kapítula: Legg mig sem insiglishring við hjarta þér, sem innsiglishring við armlegg þinn. Því að elskan er sterk, eins og dauðinn ástríðan hörð eins og Hel; blossar hennar eru eldblossar, logi hennar logi Drottins.42 Blossar ástríðunnar eru eldblossar, og í versinu að ofan tengist ástríðan trúnni. Þeir blossar, kyndlar og glóðir sem loga í Blysförum eru annars konar ástríða, eða hvað? Aftur og aftur er vísað í trúna og konan fórnar sér líkt og Jesús Kristur. Fiskurinn, tákn Krists, gengur í gegnum ljóðsöguna og síðasta dag elskendanna, þá drepa þau fiskinn saman: og við stingum annars hugar göfflum í fiskinn sem við drápum saman og það er eitthvað við það, eitthvað trist og við leiðumst í glæpanóttinni út á flugvöll án þess að þögnin slitni43
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.