Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 80

Fróðskaparrit - 01.01.1994, Qupperneq 80
92 FÍPAN FAGRA OCH DRÓSIN Á GIRTLANDI som i nágra nyislándska folksagor. Dess- utom foreligger motivet i en rad irlándska och skotsk-gáliska hjáltesagor och under- sagor. Három har en hel del skrivits, varav den viktigaste omnámns hos Einar Olafur Sveinsson (1975: 65-83) och Rosemary Power (1987: 69-89). I sin fullt utvecklade formelmássiga ge- stalt ár forbannelse- och motfðrbannelse- motivet verkligt vanligt blott i irisk och skotsk-gálisk tradition. Ett antal belágg moter emellertid, sásom nyss antytts, áven i medeltida islándsk litteratur, frámst fom- aldarsagor och andra liknande romanser, samt i ett antal i nyare tid upptecknade is- lándska folksagor. Frán Fároama synes motivet vara belagt blott och bart i Drósin á Girtlandi, och pá andra omráden i Norden ár det veterligen helt okánt. En sádan ut- bredning talar fðr att vi har att gðra med lán frán iriskt eller skotskt omráde, och till den- na uppfattning har de flesta som kommit in pá frágan anslutit sig. Vad betráffar tid- punkten fðr lánet, talar átskilligt fðr att det skett fðre 1200-talet, och snarast redan un- der landnamstiden, alltsá 800-talets slut och bðrjan av 900-talet (Sveinsson, 1975: 75-83 och Power, 1987: 70). Det nyare traditionsmaterialet, frán 1800-talets slut och 1900-talets fðrra hálft, rðrande fðrbannelse- och motfðrbannelse- formlema flyter rikt i Skottland, och kan vad Irland betráffar nástan betecknas som ðverrikt. Exemplen ingár ocksá i mánga olika typer av hjáltesagor och undersagor. Trots den hðgst aktningsvárda bðrjan som gjorts av Rosemary Power, ár det ánnu blott en mindre del av det i tryck tillgángliga ma- terialet som blivit granskat, och de sákerli- gen mánga hundra belágg som fðreligger i manuskript, huvudsakligen i arkivet i De- partment of Irish Folklore i Dublin, har ánnu ingen systematiskt bearbetat. Hártill kommer, att det inte heller ánnu ár full- stándigt omójligt att samla in nytt relevant material ute i fáltet - i varje fall pá Irland - ehum traditioner av denna art givetvis i vára dagar ár stadda pá utdðende. En sádan insamling kan emellertid vara av stort várde, báde pá grund av nya innehállsmás- siga detaljer som den kan fumera oss med och pá gmnd av de unika inblickar i perfor- manssitutionema, som den kan skánka. Sjálv har jag ett par gánger befunnit mig i den lyckliga situationen att fá vara med om att samla beráttelser som innehállit fðr- bannelse- och motfðrbannelseformlema. Sálunda gjorde jag den 9 juli 1966 en bandinspelning frán Mícheál Ó Gaoithín, Dunquin, Co. Kerry, en ypperlig beráttare, son till Peig Sayers, som allmánt betraktas som en av Irlands allra frámsta sagofórtál- jerskor. Mícheál Ó Gaoithín beráttade fðr mig hur den frán mánga sagor frejdade hjálten Fionn mac Cumhaill spelade kort med en háxa. Fðrst vann háxan tre gánger i rad, men sedan vánde sig lyckan, och Fionn vann tre gánger i rad. Dárpá utspann sig en konversation mellan kontrahenterna, som i en smula fri svensk átergivning ter sig som fðljer: ’Sá dár ja, háxa,’ sa Fionn, ‘det var du som vann forst, och eftersom du gjorde det,’ sa han, ‘m& det bli du som fáller din dom forst.’ ‘Sá má det bli,’ sa hon. ‘Den kommer du allt att fá hora fort nog, Fionn!’ sa hon. ‘Jag álágger dig som dom och tung magisk forpliktelse, Fionn mac Cumhaill, att inte áta tvá gánger vid samma bord eller dricka tvá gánger ur samma kopp, forrán du fort
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.