Læknablaðið

Ukioqatigiit

Læknablaðið - 15.10.1949, Qupperneq 59

Læknablaðið - 15.10.1949, Qupperneq 59
L Æ IvNABLAÐIÐ 73 iste belle et bien des formes de transation entre l’echinococc- ose hydatique et l’echinococc- ose alveolaire chez l’homme." En prof. Posselt sagöi: „Es gibt keine Úbergangsformen zweichen beiden Arten des Blas- enwurms“ og með þeirri sann- færingu dó hann í okt. 1936. Ég talaði við Prof. V. Meyen- burg í Ziirich nú í vor og sá hjá honum ágæt makroskopisk sýnishorn t. d. lifur, er var hálf smogin af ech. alv. en þó alveg haldið forminu og aðra með emollitions holum og svo me- tastasa í cor. og gl. thyreoidae og hafði hann aldrei orðið var við Ubergangsformen, og taldi hann að þeir fáu ech. cyst. sem menn rækjust á þar væru að- fluttir, ekki heima aldir. — Það lítur hver sínum augum á silfrið jafnvel þótt horft sé gegnum stækkunargler. En þótt sleppt sé þeim Úber- gangsformen sem Prof. Dévé lýsir og ég er ekki fær að dæma um pathologiskt anta- tomiskt, þá lít ég öðrum aug- um á önnur rök unicista og dualista en gert hefir verið. Unicistar hafa haldið því fram, að ef sérstök tæmiu spe- cies ætti að vera völd að ech. alveolaris (H. Dew (8), þá hlyti hún að vera fyrir löngu útdauð, því ekki jeti hundar mannalif- ur, en ekki er þetta rétt, því vel geta emollitions foci perforer- að inn í meltingarfærin og eins geta smáblöðrur eða scolicés komizt í gallganga og þannig borizt til meltingarfæranna og þaðan við defæcation á jörð- ina, því búast má við, að það geti komið fyrir að menn gangi örna sinna á víðavangi, ekki sízt í strjálbyggðum fjallend- um héruðum og er þá opin leið að smásullir eða scolices kom- ist ofan í hunda eða önnur dýr, sem hugsazt getur að hýsi tæn- iur. Og ekki er útilokað að önnur dýr en hundakyn geti hýst tæniuna og gæti þaö ef svo væri haft áhrif á eðli og vöxt oncosphæranna. Aðalrök dualista að þaö hljóti að vera um sérstaka tæniu að ræða vegna þess að veikin ech. alv. er bundin við alveg sér- staka staði eða landshluta og þar finnst ekki ech. cyst eða að minnsta kosti örsjaldan. Þetta hefir verið gildasta á- stæðan og mátt sín mikils. Ég verð að játa að ég lít öðr- um augum á þetta. Mér finnst þetta styðja mál unicista. Ef hvorutveggja sullaformið alv. og cystic væri jafndreift um sama svæði, svo að tæniurnar sem valda sjúkd. alv. og cvstic búa við sömu kjör jarövegs, landslags og loftslags og sama hundakyn, þá væri ástæða til að halda að um tvær fæniuteg- undir væri að ræða. En einmitt það að á þessum svæðum yfir- gnæfir alveg önnur tegund veikinnar, það bendir til að um
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Læknablaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.