Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.10.2006, Qupperneq 93

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar - 01.10.2006, Qupperneq 93
TÓMIÐ OG TILVERAN bannaða viðfang af sama kyni, sem við höfum innhverft og samsamað okkur við, býr í okkur öllum, hlýtur það að tvöfalda allt fýrirfram gefið og fýrirskipað, gagnkynhneigt kynferði. Undir hinu tilskipaða kerfi ligg- ur annað, falið, ólöglegt kerfi eða reynsla sem grefur undan hixmi. Og þar sem tvöföldun og misræmi eru á ferðinni verða til forsendur íróníu og háðsádeilu. Þetta afmiðjar sjálfsveruna strax í upphafi, klýfur hana, og splundrar þannig þeirri miðju sem á að hýsa skömmina og sektina sem á að halda henni niðri. I því sem Butler kallar „hýrt þunglyndi“ (gay melan- cholia) gera menn kyngervið sýnilegt eða búa til úr því gjörning sem afneitar afneituninni og slíkt þunglyndi getur búið yfir mikilli reiði sem hægt er að virkja á pólitískan hátt. Þetta hefur til dæmis komið í ljós í mótmælum homma og lesbía gegn því hvernig hið opinbera reynir að fela dauðsföll afvöldum alnæmis. Allir eiga að geta syrgt ástvini sína fyrir opnum tjöldum, menn vilja gera sorgina vegna þessara fórnarlamba opin- bera og pólitíska eins og hinna. Samkynhneigðir vilja ekki að komið sé fram við alnæmissjúka eins og óhreinu börnin hennar Evu svo að gripið sé til myndhverfinga.21 Susan Sontag segir að orðræðan um alnæmi ein- kennist af myndhverfingum. Annars vegar taki hún upp eldri syndar- og sektarmyndhverfingar sárasóttarinnar og hins vegar innrásar- og hern- aðarmyndmál sem hafi verið ríkjandi í umræðunni um krabbamein. Menn verða skyndilega fýrir árás eða irrnrás sjúkdómsins sem reynir að leggja þá undir sig en menn berjast við hann, heyja langvarandi stríð og vinna eða tapa.22 Aristóteles skilgreinir myndhverfinguna m.a. þannig: ,JVIynd- hverfing nefnir fýrirbærið en nafnið vísar til annars fýrirbæris.“23 Þetta er hliðstætt því sem gerist þegar ríkjandi orðræða kennir sjúklingnum sjálfum um sjúkdóm hans, fordæmir líkama hans og notar fordómana sem rök til að vísa samfélagslegri ábyrgð frá. Þetta gagnrýnir Susan Sontag og segir að umræðan um alnæmi virðist hafa kallað á alla þá siðferðilegu fordæmingu og pólitíska ofsóknaræði sem hægt sé að 21 Þessi myndhverfing sækir táknræna merkingu tdl sögunnar af því þegar Guð heimsótti Adam og Evu án þess að gera boð á undan sér. Eva náði ekki að þvo þeim öllum og faldi þau óþvegnu af því að hún skammaðist sín fyrir þau. Guð spurði hvort bömin væru öll og þegar Eva játaði því refsaði hann henni fyrir ósannindin með því að mæla svo um að bömin óhreinu yrðu huldufólk á jörðinni, öllum falin. 22 Um þetta þallar Guðrún Lára Pétursdóttir m.a. í grein sinni Myndir meina: Um læknavísindi, sjúkdóma og myndhvörf', Ritið 2/2006, bls. 33-55. 23 Susan Sontag, Aids and itsMetaphors, London: Penguin Books, 1988, bls. 5. 91
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritið : tímarit Hugvísindastofnunar
https://timarit.is/publication/1098

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.