Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.07.1946, Qupperneq 100

Tímarit Máls og menningar - 01.07.1946, Qupperneq 100
210 TÍMARIT MÁLS OG MENNINGAR lonka og Cemnity stormsveitarundirforingja og fréttastjóra í Stutt- hof. Síðustu mánuði stríðsins var mestur hluti hinna grænu tekinn úr fangabúðunum. Þeir voru klæddir í SS-einkennisbúninga og sendir til vígstöðvanna, sem úrvalslið hinnar þýzku og germönsku herra- þjóðar til þess að berjast við heimsóvininn og auðvaldssinnana. Þessir afbrotamenn höfðu meðal annars það hlutverk að hindra að fangarnir fengju einnar mínútu næði í einu. Og það heppnaðist fullkomlega. Einkum meðan fangarnir voru „Zugængera“, þ. e. a. s. nýkomnir. I vinnuflokkunum beittu þeir fangana ofbeldi, mis- þyrmdu þeim og drápu þá hópum saman. Veturinn 1944 var það ekki sjaldgæft, að af hundrað föngum, sem var boðið út, komu 10 dauðir heim að kveldi. Það var uppskera dagsins í einum vinnu- flokki. Þeir dóu úr hungri, ofþreytu, barsmíðum, misþyrmingum eða voru blátt áfram myrtir af þeim grænu. Þessar fáu stundir, sem fangarnir fengu til svefns í troðfylltum, óhreinum og lúsugum bröggum, voru þeir grænu á erli um að fangarnir fengju ekki ró. Vald þeirra var óskorað. Við skulum aðeins athuga, hverskonar persónur þetta voru, eins og við Danirnir kynntumst þeim. I þeim bröggum, sem flestir Danirnir bjuggu, ríktu nokkrir af þessum heiðursmönnum hver á eftir öðrum sem hverfisstjórar. Nr. 1 var þjófur og morðingi frá Vín. A líkama hans var ekki hægt að finna fersentimetra, sem ekki var tattóveraður. Hörundsflúrið á þess- um manni var svo gróft og klámkennt, að jafnvel kynfærin voru uppteiknuð hér og hvar. Hann var geðveikur og kynvilltur. Hvað marga hann drap í Stutthof er ekki hægt að henda reiður á. Einn af hinum síðustu var Gyðingur, sem vildi ekki vera þátttakandi í kyn- villu hans. Hann dó í Stettín, að því er sagan hermir, eftir að hafa drukkið venju fremur stóran skammt af tréspíritus. Nr. 2 var pólskur rauðliði. Hann hafði verið í pólsku mótspyrnu- hreyfingunni og svikið félaga sína í hendur Gestapómannanna og var nú hlýðið leigutól hjá Gestapó og SS, en slikt kom oft fyrir með hina svokölluðu „rauðu“ í fangabúðunum. Hann stal öllu steini léttara, barði fólk til bana til þess að svala hinum spilltu
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.