Fróðskaparrit - 01.01.1994, Síða 77

FÍPAN FAGRA OCH DRÓSIN Á GIRTLANDI
89
Froken Skinnpdls eller Trakjorteln, efter
den kládnad (ibland ett náverholk) i vilken
hon upptráder (Jfr. Liungman, 1952: 164-
166 samt Rooth 1951: 123-125). I detta
sammanhang fðrtjánar det ocksá att pá-
pekas, att kombinationen av Typ 313, The
Girl as Helper in the Hero ’s Flight, och Typ
510, Cinderella and Cap ofRushes, ár be-
lagd pá iriskt omráde (O Súilleabháin &
Christiansen, 1963: 68).
Somligt av det hittills anforda váger má-
hánda inte sárskilt tungt, men tydligt ár i
likvál att Fípan fagra, vid sidan av sádant
som pekar i riktning mot Island, rymmer ett
och annat som verkar kunna vara av skotskt
eller iriskt ursprung. Detta gáliska infly-
tande kan ha formedlats via Island. Mojligt
ár rentav att den direkta forebilden for Fíp-
anfagra inte varit en muntlig variant av en
folksaga, i vilken motivet magisk flykt in-
gátt, utan snarare en litterár bearbetning av
en sádan saga, som fðrelegat i en nu fðr-
lorad islándsk fomaldarsaga. Mer án en
fðrmodan kan vál detta inte bli, men anta-
gandet fár likvál visst stód av de slutsatser
vi nedan kommer att dra i granskningen av
Drósin á Girtlandi, till vilken vi nu ðver-
gár.
III
Drósin á Girtlandi, nummer 62 í Sand-
oyarbók, upptecknades den 16 januari
1823. (Longs utgávabd II: 193; CCF nr43,
bd. II: 108). Sagesmannen var Lauritz Ole-
sen frán Dalur, som ocksá meddelade
Jóannes i Kióki en annan ballad, Idlhua,
som i CCF kallas Kappin Illhugi (CCF 18).
Om det inte varit fðr Lauritz Olesen och
Jóannes í Króki skulle vi inte ha haft mins-
ta kánnedom om Drósin á Girtlandi.
Om Drósin á Girtlandi gáller, i ánnu hð-
gre grad án om Fípanfagra, att handlingen
gott kunde ha varit klarare. I stora drag kan
emellertid innehállet sammanfattas pá fðl-
jande sátt:
En kung, vars drottning dott, gifter sig med en kvin-
na - harstammande frán Sjólond - vid namn Bor-
rakka. Hon var i allt olik kungens fórsta gemál. Kun-
gens son, som heter Ringur, och hans styvmor drar
inte jámt och en dag - nármare bestámt en helgdag
- slár Ringur till henne. Anledningen ár att Ringur
var ung och obehárskad, sá att han inte kunde kon-
trollera sina handlingar (Ringur var ungur og óstil-
tur, hann kundi ei goytna sín) samt att han fátt i sig
rejala mangder av báde ol och vin. Drottningen
vredgas, griper till ett svárd och riktar ett hugg -
men ologiskt nog inte mot Ringur utan mot hans sys-