Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 68

Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 68
70 maputra eða Iravaddi* 1) og á annan bóginn kallast ein af efri kvíslum Indusfljótsins Sanpú og Sanpó, sem Ritter þýðir »hinn mikla straum«, en Will. Jones2) »supreme bliss«, hinn æðsta uuað, Ódáins-á, heimfært til rótarinnar san, að gefa, veita; djambu jambu zampu o. s. fr. til rót. jam að eta: báðar þessar hugmyndir geta runnið saman og átt hér við. (Hér til kannske líka gamban, gambanreiði, g-sumbl, g-teinn o: töfrastafur, wunschelruthe). Bæði Tíbet-áin Tsanpu, sem verður að Bramaputra (syni Brama), og Indus-áin Sanpu, Ódáinslindin, heita því sama naíni; en þess er og gætandi, að þær spretta báðar upp þar sem kallast »vötnin helgu« (Húmboldt ritar þau Manasa og Bavana-hrada; aðrir Mana- sarowar Mansurwar og Rakastal, og enn aðrir líklega enn öðruvísi); og þar sem báðar þessar heilögu ár og enheilögu vötn voru, þar er ekkert ónáttúrlegt að hugsa sér þennan helga brunn lífsins, sem kallaður var Sampo, og fluttist með þjóðunum í gegnum tímann og yfir löndin eins og aðr- ar hugmyndir. J>essu til styrkíngar er það enn, að nálægt Aimer (á Ind.) er grafin vatnsdæld sem nefnist Poshkur eða Pokhur, í klettum og torsóktum hamrabeltum, og haldin svo mikill helgidómur að hún gengur næst Manasarowar; þar er fullt af hörgum og blótstöllum og ýmsum furðulegum hlut- um og þángað sækja ótal menn er trúa á þennan helgidóm 3). J>essar ár eru straumar lífsins, að sumu leyti jarðneskar, en að sumu leyti himneskar, eins og Rín og Eridanus; menn mega ekki láta það villa sig þó hugmyndir þjóðtrúarinnar hafi margvíslegan búníng, eins og það sama kemur hér fram ýmist sem nægtahorn eða skál eða ker eða lcvörn, ýmist *) = vervaða? Iravaddi er á sanskr. iravati samsett af ira vatn og vati straumur, vindur o. s. fr. Um þessa blöndun ánna sbr. Húmboldt, As. centr. 1, 14. Ritter, Asien III. 219. IV. 1. 161. J) Asiat. Miscell. Vol. I. 258. *) Ritter, Asien IV. 2. 911—13.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94

x

Gefn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Gefn
https://timarit.is/publication/93

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.