Sjómannablaðið Víkingur

Ukioqatigiit

Sjómannablaðið Víkingur - 01.05.1987, Qupperneq 52

Sjómannablaðið Víkingur - 01.05.1987, Qupperneq 52
Árnaö heilla 52 VÍKINGUR Kveöja til FFSÍ á 50ára afmæli. Á hálfrar aldar afmæli Farmanna- og fiski- mannasambands íslands eru því sendar bestu heilla- og árnaöaróskir frá Stýrimannaskólanum í Reykjavík. Farmanna- og fiskimannasamband- iö hefur frá stofnun ekkert látiö sér óviökomandi sem snertir hag og heill íslenskra sjómanna. Hér má nefna mál eins og Dvatarheimiti aldraöra sjó- manna, stofnun sérstaks blaös til aö berjast fyrir og ná fram málefnum sjómanna. Þetta varö aö veruleika meö útgáfu Sjómannablaösins Víkings í júni áriö 1939, en ella tiö síöan hefur Víkingur- inn veriö vettvangur félagsmálaumræðu og hverskonar hugöarefni íslenskra sjómanna. Auövitaö hafa kaup og kjör sjómanna og fé- laga í stéttarfélögum sambandsins veriö eitt aöalverkefni FFSÍ en á síöum Víkingsins í júní á fyrstu árum blaösins meöan sjómannaskólarnir bjuggu viö þröngan húsakost geröi FFSÍ margar og merkar ályktanir um skólamál sjómanna og baröist fyrir því aö reistur yröi veglegur sjó- mannaskóli, þar sem allar greinar sjómanns- starfa á íslenskum skipum yröu til húsa, stýri- mannaskóli, vélskóli, radjóskóli og matreiöslu- skóli, eins og lesa má í Víkingnum á þessum tíma. Þá eru geröar ályktanir sem enn eru í fullu gildi, t.d. þess efnis, aö kennslubækur í Sjó- mannaskóla íslands veröi allar á íslensku. Ég get ekki látiö hjá líöa aö taka orörétt upp eina af samþykktum FFSÍ frá þessu þingi sambandsins, sem birtist í 5. tölublaði Vikingsins 10. árgangi í maí áriö 1948. Þar segir í ályktun um skólamál til Emils Jónssonar þáverandi siglingamálaráö- herra: „Umhverfi Sjómannaskóla íslands og stærö lóöarinnar sé nú þegar ákveöiö og skipu- lagt. Austurhluti lóöarinnar veröi eigi skertur meir en nú hefur veriö gjört, þar eö slíkt veröur aö teljast til lýta. Farmanna- og fiskimannasam- band íslands lítur svo á, aö frekari dráttur á því aö ganga endanlega frá þessari menningar- stofnun íslensku sjómannastéttarinnar sé illþol- andi og beinlínis til tjóns fyriralla aöila“. Þetta er eitt af þeim málum sem 40 árum síðar veröur enn aö berjast fyrir. Því miöur taka borgaryfirvöld ekki tillit til fram- tíöarþarfa Sjómannaskólans og er stööugt gengiö á áöur gefna lóö til skólans, en reyndar óþinglýsta. Mikiö lífshagsmunamál allrar þjóöarinnar eins og útfærsla landhelginnar var alltaf eitt af helstu baráttumálum FFSI uns fullur sigur vannst meö 200 sjómílna landhelgi, en gæsla landhelginnar er eitt af þeim málum sem er og veröur eilíft sjálfstæöismál íslensku þjóðarinnar sem á allt sitt undir siglingum og fiskveiöum. Guðjón Ármann Eyjólfsson skólastjóri Stýrimannaskólans Merkar ályktanir og tillögur hafa einnig komiö frá FFSÍ í sambandi viö hafnarmál, öryggismál sjómanna og varöveislu fiskistofna. Ég leyfi mér aö álíta aö stofnun Sjómanna- blaösins Víkings og rekstur blaösins sé eitt mik- ilvægasta framlag FFSÍ til sjómannastéttarinnar. þar má lesa sögu Farmanna- og fiskimannasam- bands Islands og íslenskra sjómanna bæöi frá fyrri tímum og s.l. hálfa öld, frásagnir, sem end- urspegla líf sjómanna, störf þeirra, gleöi og sorgir, áhuga- og þaráttumál. Allt þetta getur aö líta á síöum Víkingsins í máli og myndum. Þaö væri mikil saga, hluti íslandssögunnar, sem heföi fariö forgöröum, ef FFSÍ heföi ekki haft þá fyrirhyggju aö ýta úr vör þlaöaútgáfu sem fjallar fyrst og fremst um mál sjómanna á öld, sem telst viöburða ríkasti tími í sögu þjóöar- innar frá upphafi íslandsbyggöar. Ég legg því til aö Farmanna- og fiskimanna- sambandiö minnist 50 ára afmælisins meö því aö láta gera skrá yfir allt efni Víkingsins þar sem lesa má sögu sambandsins í 50 ár, og veröi efn- isskrá tilbúin á hálfrar aldar afmæli blaösins sem veröur eftir tvö ár. Víkingurinn, málgagn FFSÍ, verðskuldar slíkt verk. Farmanna- og fiskimannasambandi íslands er óskaö heilla á merkum tímamótum. FFSÍ hefur hér eftir sem hingaö til lykilhlutverki aö gegna í málefnum íslenskra sjómanna. Stýrimannaskól- inn í Reykjavík sendir Farmanna- og fiskimanna- sambandi íslands og öllum sem eru í framvarða sveit FFSÍ hlýjar kveöjur. Þakkaöur er mikil- vægur stuöningur viö skólann á liönum ára- tugum.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228
Qupperneq 229
Qupperneq 230
Qupperneq 231
Qupperneq 232
Qupperneq 233
Qupperneq 234
Qupperneq 235
Qupperneq 236
Qupperneq 237
Qupperneq 238
Qupperneq 239
Qupperneq 240
Qupperneq 241
Qupperneq 242
Qupperneq 243
Qupperneq 244

x

Sjómannablaðið Víkingur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Sjómannablaðið Víkingur
https://timarit.is/publication/335

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.