Sjómannablaðið Víkingur

Ukioqatigiit

Sjómannablaðið Víkingur - 01.05.1987, Qupperneq 21

Sjómannablaðið Víkingur - 01.05.1987, Qupperneq 21
Vitar eru mjög áberandi í þessu afmælisblaði, enda má segja að þeir séu táknrænir fyrir starf FFSÍ í þágu sjó- manna. Dalatangaviti var annar vitinn sem reistur var hér á landi. Otto Wathne lét reisa vitann fyrir eigið fé eftir að hann gafst upp við að fá yfirvöld til þess. Sigurjón Valdimarsson ritstjóri 20 VÍKINGUR UPPHAFIÐ „Sundraöir kraftar hafa gert þessari stétt ókleyft aö standast samkeppni viö aörar stéttir og veröa því allir sem einn maöur aö stuöla aö því aö eitthvaö veröi ágengt til viöreisnar og þróunar í stéttarmálum. “ Þessi orö, sem standa hér aö framan, eru engan veginn upphafið aö stofnun Far- manna-og fiskimannasam- bands íslands, en ef til vill voru þau dropinn sem fyllti mælinn og varö til þess aö verulegur skriöur komst á umræöuna um aö stofna samband stéttarfélaga yfir- manna á islenska flotanum. Fyrsta tillagan Upphaf formlegrar umræöu um stofnun félagslegra sam- taka íslenskra sjómanna er á stjórnarfundi í Vélstjórafélagi íslands 10. júlí 1922. Þar ber Sigurjón Kristjánsson fram tillögu þess efnis aö Vél- stjórafélagið gangist fyrir aö islenskir sjómenn — skip- stjórar, vélstjórar, stýrimenn og jafnvel hásetar — komi á fót ráöi tólf manna, Far- mannaráði íslands, sem hafi meö höndum málefni sjó- manna og gæti hagsmuna þeirra. Stjórnin samþykkti aö leggja tillöguna fyrir aöalfund sama dag, þar sem hún var samþykkt og kosin þriggja manna nefnd til aö fylgja henni eftir og koma henni i framkvæmd. í nefndinni voru Sigurjón Kristjánsson, Gísli Jónsson og Ólafur Jónsson. Í gögnum Vélstjórafélags- ins er aöeins til ein fundar- gerö frá þessari nefnd, og hún segirfráfundi, sem hald- inn var ári síðar, eða 5. júli 1923. Þrátt fyrir fá plögg frá nefndinni sjálfri er Ijóst aö hún hefur ekki setiö auðum höndum, því aö á október fundi 1922 i skipstjórafélag- inu Öldunni er lesiö bréf frá Vélstjórafélaginu þar sem máliö er reifað, og þessi eina fundargerð sem til er segir einmitt frá sameiginlegum fundi fulltrúa frá Vélstjórafé- laginu Öldunni og Stýri- mannafélagi Islands þar sem hugmyndin var rædd. Deyfð og vantrú Skemmst er frá því aö segja aö hugmyndin dagaði uppi i þaö sinn, enda virðist á tiltækum plöggum að áhugi hafi verið sára litill í öllum fé- lögunum á samstarfinu, Á fundi i Vélstjórafélaginu 26. ágúst 1924 sagöi einn nefndarmanna frá gangi málsins, en engar umræöur uröu. Enn ári siðar, 11. júlí 1925, var á framhaldsaðal- fundi i félaginu sagt frá dauf- um undirtektum hinna félag- anna og i sjálfu Vélstjórafé- laginu, þar sem frumkvæðið var, voru menn alls ekki ein- huga um málið, þvi að sumir félagsmanna höfðu litla trú á aö'góö samvinna gæti haldist til lengdar meö þessum starfsstéttum, því aö oft væri talsverður metingur milli þeirra um borö í skipunum. Fátt segir af þessum málum í fundargeröum Öldunnar, en þó kemur þar fram að í upp- hafi voru forystumenn þar hvetjandi til samstarfsins og í desember 1925 kemur fram á fundi að formaöur hafi undir höndum skjal, sem tilheyröi væntanlegu Farmannaráöi íslands. Þegar hér er komið sögu viröist Stýrimannafélag Is- lands vera dottiö út úr um- ræöunni og eftir þetta sést ekki minnst á sameiningu í fundargeröum Öldunnar í tíu ár, enda sýndu félagsmenn í verki meiri áhuga á sundr- ungu en sameiningu, þar sem Aldan klofnaði í tvö félög, Ölduna og Ægi, og aftur nokkru síöar er Skipstjóra- og stýrimannafélag Reykja- víkur varö til. Upphaf formlegrar umræöu um stofnun félags- legra samtaka íslenskra sjó- manna er á stjórnarfundi í Vélstjórafélagi íslands 10. júlí 1922. Vélstjórar ekki til viðtals Stýrimannafélag íslands átti næsta leik, samkvæmt bókum. Þaö var seint á árinu 1928 aö það átti í samninga- þófi viö Eimskipafélag ís- lands og óskaöi eftir sam- vinnu viö Vélstjórafélgiö i þeirri deilu. En nú voru vél- stjórarnír ekki til viötals, enda voru þá sumir þeirra farnir að renna hýru auga til Alþýöu- sambands íslands. Áhuginn á ASÍ var oröinn allmikill á árunum um og eftir 1930, en þó voru skiptar skoðanir um þaö, t.d. var meirihluti stjóm- arinnar því mótfallinn. Vél- stjórar geröu flestir sér Ijóst aö einir sér væru þeir ekki nógu sterkir til aö ná umtals- Skemmst er frá því aö segja aö hugmyndin dagaöi uppi í þaö sinn, enda viröist á tiltækum plöggum aö áhugi hafi veriö sára lítill í öllum félögunum á samstarfinu. VÍKINGUR 21
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228
Qupperneq 229
Qupperneq 230
Qupperneq 231
Qupperneq 232
Qupperneq 233
Qupperneq 234
Qupperneq 235
Qupperneq 236
Qupperneq 237
Qupperneq 238
Qupperneq 239
Qupperneq 240
Qupperneq 241
Qupperneq 242
Qupperneq 243
Qupperneq 244

x

Sjómannablaðið Víkingur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Sjómannablaðið Víkingur
https://timarit.is/publication/335

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.