Sjómannadagsblaðið

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Sjómannadagsblaðið - 01.06.1989, Qupperneq 88

Sjómannadagsblaðið - 01.06.1989, Qupperneq 88
86 SJÓMANNADAGSBLAÐIÐ og óskum. Fiskuðu lítið og Skúli gafst upp á útgerðinni og fór að nota þær einvörðungu til flutninga. Síðast er að nefna til forsögunnar, húkkortuútgerð konungs á árunum 1776-87. Þetta var stórfelld tilraun danska konungsvaldsins til að koma á rekspöl og festa með Islendingum þilskipaútgerð. Skipin voru gerð út frá Hafnarfirði, að jafnaði 27 skip árlega, en urðu mest 42 árið 1780, en fæst fyrsta árið eða 10 skip. Á þeirri mynd, sem hér fylgir virðast húkk- orturnar hafa verið 12-14 metra lang- ar. Það eru teiknaðir 8 menn undir færum í einu á síðunni. Skipin reynd- ust heldur illa til veiðanna. Þau voru breið og flatbotna og stóðu illa á (ráku hratt undan vindi). Áhafnir skipanna voru Danir og Islendingar. Veiðarnar gengu illa, skipstjórar danskir og Islendingar áhugalausir um þessar veiðar. Bænd- ur og reyndar almenningur einnig þeim andvígir. Bændur óttuðust missi vinnuafls um háannatímann í sveitunum og margur kotkarl rak smá landbúnað sér til matar með ára- bátasókninni og vildi geta heyjað of- an í rolluskjáturnar sínar. Þessari út- gerð lauk 1786. Upphafsmaðurinn og þeir tveir sem tryggðu framhaldið Sem hinn eiginlega upphafsmann íslenzkrar þilskipaútgerðar nefnum við jafnan Bjarna Sívertssen með skip sitt Havnepröven 1803, lítið skip, varla meira en 15 tonn smíðað í Hafnarfirði. (Stærð: 18 álnir21þuml- ungur, breidd 6 álnir og 7 þumlung- ar, dýpt 2 álnir og 12 þumlungar). Bjarni er sagður hafa átt alls 10 þilskip, sum haffærandi en flest smá, og gerði hann skipin út jöfnum hönd- um til fiskveiða og flutninga. Eftir lát Bjarna féll útgerð hans niður. Bjarni andaðist 1833. Rétt er að inní þessa upptalningu komi fyrsti skipstjórnarlærði fiski- skipstjórinn, Guðmundur Ingimund- arson í Breiðholti í Reykjavík. Sá maður kemur einnig við fyrstu út- gerðarsöguna. Hann fékk konungs- Jaktin Gyða á Bfldudal. Jaktin Svend í Hafnarfirði, 22 tonn. Svend var norskur, og hann er með gafl„rass“ Jagtin Metha Christine, eign Þorleifs ríka á Bfldudal. Sú fyrsta sem mynd er til af. Metha Christine var smíðuð og kom ný 1819.15 lestir=30 tonn.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Sjómannadagsblaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Sjómannadagsblaðið
https://timarit.is/publication/557

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.