Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.07.1946, Qupperneq 91

Tímarit Máls og menningar - 01.07.1946, Qupperneq 91
STUTTHOF 201 regla úr Gestapo (S. D.) sá um flutninginn. Snemma um morguninn var okkur ekið í bifreiðum út á Löngulínu. Þar lá þýzka skipið „Wartheland“, sem áður hafði verið notað til svipaðra þrælaflutn- inga frá Noregi til Þýzkalands. Okkur var kastað niður á botn í framstafni skipsins, marga metra niður fyrir sjávarmál, á hinn ruddalegasta hátt, og meðan á því stóð var ausið yfir okkur sífelldum blótsyrðum, skömmum og ógn- unum. A leiðihni yfir Eystrasalt til Swinemúnde fóru Gestapó- mennirnir ekki úr björgunarvestunum. Enginn okkar fanganna var í vafa um, að úti væri um okkur, ef við rækjumst á tundurdufl. Það var ekkert færi á að komast upp. Morguninn 3. október náðum við til hafnarinnar í Swinemúnde, matar- og drykkjarlausir, en sífellt umsetnir af þeim hrekkjum og ertni, sem herraþjóðin er svo leikin í. Hér vorum við rekin í land með bölvi og ragni, háði og spotti og okkur skipað í raðir á hafn- arbakkanum. Hér urðum við í fyrsta skipti sjónarvottar að hinni dýrslegu grimmd þýzku nazistanna, ógrímuklæddri og nakinni. Það vorum þó ekki við, sem urðum fyrir henni. En þar sem við vorum ennþá grunlausir um, að skipulagðar Gyð- ingaofsóknir höfðu farið fram í Danmörku, hnykkti okkur við, þegar danskir Gyðingar fóru að streyma upp úr afturlest skipsins. Þó að við hefðum verið auðmýktir og hæddir á ferðinni frá Kaup- mannahöfn, var það smávægi hjá því, sem við sáum nú. Við gizkuðum á, að Gyðingarnir væru um 200. Þeir voru á öll- um aldri, hvítvoðungar á örmum mæðra sinna, gamlar skjögrandi konur og öldungar á tveimur hækjum. Þeir virtust vera af öllum stéttum samfélagsins, allt frá ungum, gáfulegum mönnum til lang- skeggjaðra, kuflklæddra öldunga með kollhúfur, sem fyrir stríðið sást bregða fyrir í Borgar'agötu og Aðalsgötuhverfinu. Áður en við höfðum náð okkur af þessari sýn, sem ekki var sérlega uppörvandi, lóku Gestapómennirnir að reka þessar ves- lings manneskjur niður snarbratta landgöngubrúna með bölvi og ragni. Meðal hinna fyrstu, sem gengu niður brúna, var ung kona með barn á armi, sem tæpast gat verið meira en hálfs árs gamalt. Barnið grætur. Móðirin sussar ástúðlega við það og virðist alls ekki gefa gaum að hinu dónalega spotti Þjóðverjanna, heldur þrýst-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.