Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 19

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 19
FrakkUnd. FRÉTTIR. 21 or&i sem þaSan kemr, og rába orS keisarans líkt og menn rába drauma: í gagnstæba átt. Á hinn bóginn verja Englendingar nú til herbúnabar ógrynni fjár, ekki minna en í hinum verstu styrj- öldum í byrjun aldar þessarar, og hafa í því skyni lagt á sig skattþúnga, sem aldrei fyr eru dæmi til í því landi: þeir víg- gyrba kastala sína, hafa byggt af nýju óvígan flota, er geti staöiö gegn Frökkum og Rússum í sameiníngu, þó til kæmi, og varib strendr landsins, og allt þetta er af varúb fyrir keisaranum; þó eru Frakkar og Englendíngar bandamenn í orbi kvebnu , og fylgj- ast ab í Kína og Japan, og mesti vinskapr ofan á, en undir nibri íjandskapr og tortryggni, likt og hvor sæti um annars líf. þessar tvær l’jóbir, sem eru svo sundrleitar í hvívetna, hafa alla æfi elt grátt silfr. Napoleon gamli hatabi enga af fjandmönnum sínum nema Englendínga, en sundib vib Dover, þessi vík á milli vina, skildi ávalt fundi. Árib 1805 dró hann óvígan her saman í Nordmandi og ætlabi ab stefna þeim her yfir sundib, en þá í sömu svipan reis upp Austrríki, ab rábum Pitts, og frelsabi þab England ab því sinni. Napoleon sundrabi nú her Austrríkis vib Ulm og Austerlitz, og mundi ab því búnu hafa tekib til óspilltra mála vib England, ef Nelson hefb' ekki um sömu mundir sigrab Frakka- flota og Spánverja vib Trafalgar, og selt líf sitt vib frelsi ættjarbar sinnar. Nú var keisarinn flotalaus, og mátti síban horfa til Eng- lands sem örn á aldinn mar, og steig þar aldrei fæti á land. I þann tíma réb vebr og vindr förum manna, og þá var þab máltæki enn í gildi, ab kóngr vill sigla en byr hlýtr ab rába; hafib var því allt híngab til virkisgarbr Englands, en nú siban gufan kom, hefir þetta alveg breyzt, og getr nú óvígr floti ab hverri vebrstöbu valib sér stund og stab, og flutt á fám stundum óvígan her ab Eng- landi. Englendíngar sjá því sitt hollast ráb, ab byggja óvígan flota í gegn, er geti sigrab Frakka í sjóorustu og varib þeim landtöku, og sjóvirki sín gyrba þeir, til varúbar, ef her kynni ab komast í land, einnig þeim megin sem ab landi veit. þessar eru nú búsifjar Frakk- lands vib Englendínga; undir blæjalogni því, sem ofansjóvar er, dylst þúng undiralda; gegn þýzkalandi er ekki betri trygb; hér er grýlan hin svonefndu náttúrlegu landamæri (frontieres naturelles), ebr áin Rín. þegar keisarinn tók Savaju minntist hann þessara
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.