Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 54

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 54
56 FRÉTTIR. Svíþjói og Noregr. hverja afera grein hinna sömu laga; en þa& væri brot vib lögin sjálf, og sjálfræbi Nor&manna væri þá lokiö. Lagastafinn hafa því Norb- menn aö voru viti sín megin í þessu máli. En sá veldr miklu sem upphafinu veldr, og ver ætlum a?) þaí) hafi verib skjótrá&ib, aí) vekja þetta mál svo upp úr þurru, án þess aí) nein naubr ræki til ab því sinni, en málib sjálft marklítií), svo þafe leit út sem hé- gómamál af hendi Nor&manna, svo sem til aí> erta og ögra Svíum. Hitt vir&ist hyggnara, ab sní&a ekki fram úr hæli á skó sínum me&an hann ekki kreppir a& fæti. Blómgan Norbmanna hin síb- ustu 50 ár, eptir langa ánaub, er sjón sögu ríkari; landslög þeirra eru gób, og því von, ab þeir veri þau meb fé og fjörvi; en jafnframt hefir samband ríkjanna verib bábum til liags og sóma. þa& er kunnigt, aí) þegar Karl hinn tólfti féll frá löndum var Svíþjóö á heljarþröminni, og bar ekki sitt bar hin næstu 100 ár. Alla þá stund var Danakonúngr mestr á Nor&rlöndum. En þegar Noregr gekk undan og lagbist til Svíþjóbar, þá skipti um, og alla stund sífian má heita, ab Svía og Noregs konúngr hafi borií) ægishjálm yfir Nor&rlöndum, svo þaí) er rangt, ab Noregr sé hálmvisk ein, enda þó hvorugt ríkjanna beri annaí) í sjóbi sínurn sem betr fer; þó er þab satt, afe samlíf milli Svía og Noríimanna er miklu minna en vera ætti. Milli Kristjaníu og Stokkhólms er nú aí) vísu nokkru grei&ari vegr, en var um daga Sighvats gegnum Eibaskóg, en þó ekki sem vera ætti; tollr er á landamærum og annab þvíumlíkt. þaí) er au&sætt, a& Nor&mönnum er ljúfari skipgatan su&r til Kaup- mannahafnar, landgatan til Stokkhólms e&r Uppsala. Nor&menn hafa nú þó í huga a& leggja járnbraut austr til Kongsvinger á landa- mærum, en Svíar leggja nú net af járnbrautum um alla Svíþjófe, og þar me&, eina fyrir nor&an Væni og vestr yfir Vermaland ; eru líkur til a& menn festi þær þar saman, en þa& er forn or&skvi&r, a& ma&r ver&r manni kunnr af máli, en dælskr af dul; er þá óskanda a& dælska hins umli&na árs hverfi, en vinakynni komi í sta&inn; þa& er heill fyrir bræ&raríkin og öll Nor&rlönd. Konúngr Svía og Nor&manna hefir ekki veri& gle&ilaus í sumar. 3. Maí var hann og drottníngin krýnd í Stokkhólmi, þar var miki& um dýr&ir, og nefnd Nor&manna var þar, var ágætisma&r þeirra Sehweigaard forma&r hennar. þetta var rétt eptir jarlsmáli&, me&an
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.