Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 35

Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 35
37 teraisar Orþíu; Artemis er túnglið (Diana, Selene; eg held að Artemis Orþía tákni hér túnglið sem stendur á himni- num um morgunstund og Orþia sé eitthvað ruglað saman við Ortygia, sem merkir morgunlaud, því þar láta sumar sögurApollon verafæddan; Ortygia er skvlt sanskr. Yartika, fugl sem kemur snemma á vorin — Artemis Orþía er ann- ars nokkuð opt nefud hjá Grikkjum) og musteri túnglsins er himininn; sagan merkir því ekki annað en að morgun- bjarminn eða morgunroðinn hverfi fyrir morgunsólinni sem rís upp af austurfjöllunum. Nú segir Lassen1 2) að »upp- stigníngarfjallið« sé það fjall sem Indar kalli Vdajagiri, og eg er viss um að þessi orðmynd er í rauninni sama sem llltara- kuru, sem meðal annars má marka á myndinni Aitacori, sem gat myndast bæði úr Ultara-kuru og Udajagiri. Bæði uttara og udaja merkja hæð. Upprunalega var Uttara-kuru ímynd- að land, sælustaður; en seinna var nafnið haft um veru- legt land 4), sem þá var látið vera austantil í Tíbet og þar er það kallað Lo-kaha-ptra3), og þar setur ekki einúngis Pliníus það, heldur og segir Ptolemeus hversu lángur dagur þar sé. Nat'nmyndin Uttara-kuru breytist margvíslega hjá þjóðunum og rithöfundunum: Birmanar kalla það Unchegru og Undengru4); Grikkir og Rómverjar Ottorocorras og At- tacori; Orosius (á 5 öld e. Kr.) Ottorogarras5), og það er ') Ind. Alterthk. III. 125. 2) Lassen, Ind. Altkd. I, 511. 846. Al. Húmboldt, Asie centr. I, 144—145. Fornmenn sögðu það væri fjöllum lukt og í hlé fyrir öllum vindum: „apricis ab omni noxio adflatu seclusa collibus“, Plin. H. N. VI, 17. a) Lassen III, 132. *) Finnur Magn. í Kddalæren 3, 165. 5) Garro eru líka fjöll á Indíalandi, liklega sama orðið ogkuru, giri; þar af eru komin vor orð garri og kári (eiginl. fjalla- vindur, Boreas). I Amm. Marcell. XXIII 6 stendur „Opuro- carra“; en sú þjóð sem hann þar nefnir Athagorae, og sem hann lætur vera fyrir vestan Essedonana, mun varla vera =
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94

x

Gefn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Gefn
https://timarit.is/publication/93

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.