Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 67

Gefn - 01.07.1871, Qupperneq 67
69 hafi verið; en það er auðsjáanlega sama hugmynd og Grotti, sem mól gull1); Sampo var festur með þrem rótum (eins og askur Yggdrasils) með níu lásum og slagbröndum (sbr. njarðlásar níu í Fjölsvm. 27) á níu faðma djúpi, og hug- myndin um hann er hvað eptir annað undin saman við eir; eg held að (eir)örvar-oddarnir hjá Herodotus svari til korn- fræjanna eða axanna í Sampo, og sagan annað hvort sé af- bökuð, eða hafi verið til í fieiri myndum. Síðan fóru þeir Wainamoinen Ilmarinen og Lemminkainen og ræntu Sampo aptur úr Pohjola, og þá datt hann í sjóinn og brotnaði í mola, og síðan segja Finnar að evmd sé í Lapplandi. Ca- strén 2j heldur að nafnið sé komið austan úr Asíu, því Món- golar kalli elstu Búdda-kyrkju »Sampo«, og annars segir hann það hljóði á Tíbeta-máli Sang-fu og þýði lind bless- unar eða gæðalind; eg minni á undratré eða Mímameið Inda og Tíbeta, sem nefnist Zampu, og nafn Búdda Saman og Sampu3); og Djambu, Jambu er goðafæða hjá Indum, og þaraf kalla þeir Indíaland Djambu-Dvipa eða Jambu- dvipa, hið sægirta aldin guðanna. Eg held þetta sé líka sama orðið og það nafn sem aðalfljótið í Tíbet heitir og er margvíslega ritað á kortum og bókum: Tsanpu, Tsampu, Dzang-bo-tschu, Dzang-Bot-Tsju, Yaru-zzang-bo-tsiu; þetta Tsanpu Tsampu Dzangbo DzangBot zzangbo svarar til Sang- fu og Sampo4); þessari á er ýmist blandað saman við Bra- ') Sama hugmynd, en með öðru móti, er það þegar Otus og Efi- altes, Aloeussynir, létu Ares í eirkelil: Ares er styrjöldin og þeir eru kraptar og auður jarðarinnar, akuryrkjan, og „só korn- frjóa jörð“ hafði alið þá og magnað; þar sigrar auðurinn styr- jöldina og veitir frið og sælu. (Hom. Od. XI. 305. II. Y. 385). J) Finsk Mythol. 270. 262—63. 3) N. M. Petersen, Nord. Mythol. 131. F. M. Eddalæren II. 173. 631. 632. cf. Lex. mythol. 867. 4) Kambyses hét fljót á Indíalandi; svo hét og einn af Gangár- ósum (Ptol.).
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94

x

Gefn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Gefn
https://timarit.is/publication/93

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.