Læknablaðið : fylgirit - 01.07.1978, Qupperneq 83

fall inte tillrackligt preciserat och ibland
t o m okant och alltsá omöjligt att
komplettera. Talen som anges i tabellerna
ár de utráknade várdena som ej ár
avrundade och alltsá ej. sá exakt som det
kan synas. För att kunna jámfóra lander
med olika sjukvárdssystem har mot-
svarande uppgifter, eller i varje fall
narmast liggande uppgifter, tagits frán
USA (ref 3) och fór England (ref 5). Av
tabell 1 ser vi att en stor del av kostnad-
erna, báde absolut och relativt, faller pá
sjukskrivning och pensionering. Man ser
dessutom stora skillnader mellan de tre
lánderna; Sverige med ett val utbyggd
socialförsákringssystem, England i varje
fall tidigare i en svár ekonomisk situation
med ett bantat socialförsákringssystem
och USA slutligen utan allman sjukför-
sákring och med starkt varierande
för sákr ings för m áner.
Storleken av det produktionsbortfall som
orsakas av sjukskrivning och förtids-
pensionering ár ju svárt att uppskatta.
Ett exempel kan illustrera detta. Om vi
antar att en reumatiker ár borta under
en lángre tid för en kronisk reumatisk
sjukdom kommer han ju att ersáttas av
nágon frán arbetsmarknaden, förutsatt att
ersáttare finns och att viss arbetslöshet
ráder. Dá blir produktionsbortfallet sá
smáningom inget alls, kanske t o m en
viss höjning av produktionen om ersátta-
ren kommer att arbeta fortare och báttre.
Det finns ocksá andra fallgropar. Áven
dessa siffror máste alltsá betraktas som
osákra. Detta galler ocksá i viss mán
posten som gáller tidig död i tabell 1.
Detta sammanhánger med det förvántade
vardet av en individs arbete och den
förlust för tidig död medfór. Man fár
emellertid en kansla för siffrornas storlek
genom att pápeka várdet av hela Sveriges
pappersexport 1975 sem belöpte sig till
766 svenska kronor per invánare och hela
bilimporten kostade detta ár 606 kronor
per invánare.
I tabell 2, som gáller kostnaderna fór
várd och forskning, finner vi ocksá hár
vissa delar sem ár relativt látta att
definiera med en hygglig sákerhet, andra
dár en sádan uppskattning ár svár eller
omöjlig. Det ár uppenbart att kostnaderna
för forskning nar det gáller reumatiska
sjukdomar ár betydigt battre prioriterat i
USA, sávál absolut som relativt.
TABELL 1
SAMHALLSKOSTIWDER FOR REUMATISKA SJUKDOfTAR PER
INVANARE (SVENSKA KRONOR)
VARD OCH FORSKNING
USA ENGLAND SVERIGE
1. FORSKNING l.AR 0.92 0.50
2. LAKEMEDEL EJ REC.1S.62 REC.13.00 2.97 16.00
3. ÖPPEN vArd 19.20 2.97 3.75 (ra)
A. KIROPRAKTIK M P i 10.9A 0.25 ?
5. sjukhusvArd 33.60 13.95 (op 1.7U) 57.25 (ra)
6. REHABILITERING HJÁLPMEDEL 1.60 ? ~3.0Ú
95. A0 20.56 32.50
TABELL 2
SAHHALLSKOSTNADER FOR REUMATISKA SJUKDOMAR PER
INVANARE (SVENSKA KRONOR)
PRODUKTION
USA ENGLAND SVERIGE
1. LÖNEFÖRLUST 21.60 39.95 ~20.00
2. FÖRSÁKRINGSUTGIFTER
2.1 SJUKSKRIVNING 32.21 21.50 262.50
2.2 PENSIONERING 11.25 ? 51.01
3. PRODUKTIONSBORT- FALL
3.1 SJUKSKRIVNING FÖRTIDSPENSIO- NERING 90.55 69.85 210.12
3.2 DÖD 6.00 9.73 37.75
161.61 136.03 531.38
81