Orð og tunga - 01.06.1988, Qupperneq 173

Orð og tunga - 01.06.1988, Qupperneq 173
Jón Hilmar Jónsson: Sagnorðagreining Orðabókar Háskólans 161 berja ix berja T0lur og beria sier um þeirra Idranarleyse. (NicSpeg., 667); fl8 Kann sa ad beria sier umm Armood. (VídPost. I, 329); msi8 at beria sier umm nockut, alicujus causa qviritari. (JÓGrvOb.); fl9 ad vér skulum berja ockur skýring og barma um peníngaleysi. (Árm. III, 115); ml9 þykir landið vera svo gæðalítið, og eru því allt af að berja sjer um fátækt. (Þjóð. 1848, 6). ■ 2. kvarta yfir skorti á e-u sl8 Um þá síðari [d: þekkingu] þurfum vér ecki svo sérlega ad berja oss. (MartEðl., 92v); sl8fi9 um allt Sudurland ... þarf qvennfólk ecki ad berja sér um hreyfmgu. (JPétLækn., 73); fl9 þá Sigurður ... vildi kaupa sjer kot og barði sjer um peninga til þess. (Ldsyrd. III, 264 (1828)). HANN BER: hann ber á e—u: hann ber á blikunni „getur málv. líka hvesst aðeins, og er þá sagt að hann berji á blikunni eða blási þetta af sér.“ (Tms. (Dal.)). HANN BER E—Ð: hann ber e—ð í sig: liann er að berja í sig liláku/blota „Talað var um að hann væri að ji málv. berja í sig hláku eða blota, er veðurbreyting í þá átt var í aðsigi.“ (Tms. (Borgarf. v.)); liann er að berja í sig lin það er að draga úr frosti kl m20 Nú fer hann bráðum að berja í sig lin, sagði konan. (HKLSjfólk., 249); m20 Hann er að berja í sig lin. (HMatthVeð., 87); „Ef verið málv. hafði ótíð, frost og hagleysa, en fór að draga úr frosti var sagt: Hann er að berja í sig lin.“ (Tms. (V.-Skaft. (Ám., A.-Barð.))). HANN BER SIG: liann ber sig í lin „það k| dregur úr frostiu (Tms. (V.-Skaft.)); liann er jT að berja sig upp í liláku þtðviðri er x aðsigi málv. eftir kuldakast (Tms. (Norðurl., Hnapp.)). BERJAST: ■ 1. heyja bardaga e. baráttu Ki mi6 þu gudz madr ... berst godre barattu truarinnar / hondla suo eilift lif. (lTím. 6, 12 (OG)); *17 Eg hefe barest eina goda Bara- attu. (GÞorlPost. I Rr, IVr); fl9 Betri er sá sem málsh. berst, enn hinn sem óþrífst. (GJ., 52); ml9 Sá fær litlu afkastað, sem einsamall er að bjástra og berjast. (ÁrsrÞór. I, 4); ml9 Ég er að berj- ast þetta einn og hef of lítið að styðjast við. (JHall. II, 27); m20 Nú á dogum er bara barist útí loftið af eintómum bjánaskap og þrjósku. (HKLSjfólk., 370); berjandisk og bolvandisk li m20 að hafa hrútinn Séra Guðmund og bróður hans í krónni hinumegin við flórinn, berjandisk og bölvandisk alla nóttina. (HKLSjfólk., 179); berjast eins og Ijón fm20 Konungshugurinn mf hefur það til að leggja sig í lífsháska, þegar engin von er um undankomu, snúast þá önd- verður gegn ofurefli og berjast þá eins og ljón. (GFrRit. VI, 401); berjast í bökkum a. eiga ni x erfiðleikum fjárhagslega ml9 Þó berst bóndi ... í bökkum í öllum meðalárum. (Þjóð. 9, 10); sl9 Þegar maðr verðr að berjeist í bökkum til að hafa af fyrir ómegð sinni. (Þjóð. 35, 115); m20 Alla ævi barðist hann í bökkum, enda fá- dæma ráðlaus í fjármálum. (BergJMann., 74); m20 Leingi hefur Þjóðviljinn barizt í bökkum og berst enn. (HKLSjhl., 252); b. [viðureign:] standa því sem neest jafnt ml8 stryded bardest skýring i bockum. Vario, (ancipiti) Marte pugnatum est. (JÁLbs2244to., 999); «19 er svo að sjá ... sem þar á sléttunum hafi barizt í bökkum ófriðurinn af beggja hálfu. (Þjóð. 29, 113); berjast í vök eiga í erfiðleikum f20 *Hýstu aldrei þinn harm. Það er bezt. / Að heiman, út, ef þú berst í vök. (EBenLj. II, 249). ■ 2. [tveir e. fleiri innbyrðis:] heyja bardaga e. baráttu mi9 við ... börðustum fyrir utan Kl laufskálann. (Felsenb., 34); f20 Það veit líka þjóðtrú á úrkomu, þegar hrafnar fljúgast á og berj- ast, en á þurt veður, ef þeim kemur vel saman og þeir kvaka á fluginu. (SÞórVeð., 65); fm20 Þær voru að berjast margar og voru þjóðtrú reiðar. ... Það veit á hvassviðri, þegar sauð- skepnurnar láta svona í kyrru veðri. (GFrRit. II, 271); s20 Tarfarnir berjast miskunnarlaust allan fengitímann. (JÁrnVeturnóttak., 139). ■ 3. brjótast áfram m20 hlífðarklæddir menn DT börðust út í myrkrið með smíðatól, ljósker og kaðla. (Andv. 1960, 234). ■ 4. hreyfast ákaft e. slást til ml7 *hiartad bardest i brioste heitt, / bæde var lijf og salinn þreytt. (HPPass. II, 12); ml9 hjartað barðist ekki af ekka. (JThSk. I, 11); sl9 *Hið blakka hár hans berst um stafn / sem berji vængjum úfinn hrafn. (MJÞ- Leik., 53); si9f20 Klettarnir næst fossinum eru með dökkri gljáandi skán, þar sem vatnið hefir barist um þá. (ÞThFerð. I, 376); bylt- andisk og berjandisk sl9f20 Já, nema skáld- 1T ið sé eins og örkin gamla, byltandisk og berj- andisk í brimróti veraldarflóðsins, umfaðm-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224
Qupperneq 225
Qupperneq 226
Qupperneq 227
Qupperneq 228
Qupperneq 229
Qupperneq 230
Qupperneq 231
Qupperneq 232
Qupperneq 233
Qupperneq 234
Qupperneq 235
Qupperneq 236
Qupperneq 237
Qupperneq 238
Qupperneq 239
Qupperneq 240
Qupperneq 241
Qupperneq 242
Qupperneq 243
Qupperneq 244
Qupperneq 245
Qupperneq 246
Qupperneq 247
Qupperneq 248
Qupperneq 249
Qupperneq 250
Qupperneq 251
Qupperneq 252

x

Orð og tunga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Orð og tunga
https://timarit.is/publication/1210

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.