Orð og tunga - 01.06.2008, Qupperneq 82

Orð og tunga - 01.06.2008, Qupperneq 82
72 Orð og tunga Vigfússon fornfræðingur og Pálmi Pálsson menntaskólakennari hafi notað fleirtölumyndina klömbrur í skýrslum sínum um forngripasafn- ið, „enda orðið svo almertnt á seinni öldum", segir hann. Sjálfur notar Kristján (1953:155) fomu fleirtölumyndina klambrar en Margeir Jóns- son (1924:17) yngri myndina klambrir. - Eftir sem áður varð fleirtölu- orðið klömbrur langalgengasta heitið á fastheldu og einhaft sem viðlið- ur í samsetningum. Að formi til hefir þetta „nýja" orð, klömbrur, verið skilið á þrjá vegu: (1) sem sjálfstætt fleirtöluorð (og stundum tvímynd við klömbur) án samsvarandi eintölu; (2) sem óregluleg fleirtala af klömbur; (3) sem regluleg fleirtala af orðinu klambra (sem varð til eftir á) og þá oftast í annarri merkingu en í (1) og (2). Um þriðja atriðið verður fjallað í 4. kafla, en lítum betur á hin. (1) I glósnakveri Jóns biskups Árnasonar (1734:38) er latneska orð- ið subscus (-dis) skýrt með orðunum „þverslá, aurslá sem stendur imd- ir þiljum" (mín stafs.), en síðan bætt við: „Item Klombmr". Óvíst er hvað álykta má af þessu, en úr því að subscus er eintala, er ósennilegt að klömbrur hafi verið hugsað sem fleirtölumynd af klambra eða klömb- ur. Líklegra er að í huga Jóns hafi klömbrur verið tölubundið orð, og þá fleirtöluorð. Sumir hafa hugsað sér að klömbur og klömbrur væru tilbrigði af sama fleirtöluorði sem ætti sér ekki samsvörun í eintölu (sbr. t.d. um- mæli Páls Bjamarsonar í 2.2). Lúðvík Kristjánsson (1983:35) virðist hafa litið svo á að áhaldaheitin klömbur og klömbrur væru tvímyndir, og meðferð bæjarnafnsins Klömbur á 19. öld, og raunar allt fram á þennan dag, bendir til þess, að tvær síðustu aldirnar hafi nafnið oftast verið skilið sem fleirtöluorð og tvímynd við klömbrur. Sumir hafa vitað að klömbur var gömul orðmynd og ekki kunnað við að sniðganga hana. (2) Aðrir hafa talið að klömbrur væri (eins og klambrir) fleirtala af klömbur. Jón Magnússon (1662-1738) samdi málfræði sína á árunum 1735-1738 (Jón Axel Harðarson 1997:XXXI). Þar er nf. og þf. ft. af klömbur sagt tvenns konar: klambrir og klömbrur (Jón Magnússon 1997: 68-71; sbr. Jón Axel Harðarson 1997:XL-XLI). Telja má víst að Jón Magnússon hafi ekki hugsað sér að klömbrur væri fleirtala af klambra, því að orðið klambra er ekki nefnt (sbr. Jón Axel Harðarson 1997:XLI).
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138

x

Orð og tunga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Orð og tunga
https://timarit.is/publication/1210

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.