Skagfirðingabók

Ataaseq assigiiaat ilaat

Skagfirðingabók - 01.01.2016, Qupperneq 186

Skagfirðingabók - 01.01.2016, Qupperneq 186
SKAGFIRÐINGABÓK 186 lengur að glíma við hræ sem ekki eru ofanjarðar. Þá er agnið einnig torsóttara hröfnum, sem oft eru aðgangsharðir, ef mestur hluti þess er niðri í vatni. Einnig hef ég borið út hrossakjöt, fugla- og jafnvel hnísukjöt. Getur allt þetta reynst nothæft. Fyrstu veturna eftir að ég reyndi þetta lá ég oftast í snjóhúsum. Hilltist ég þá til að grafa þau inn í stórar skaflahengjur. Mér gafst þetta oft vel, en snjóhús eru köld og lykt finna refir betur þaðan en frá jarðhúsum, því ekki getur maður byrgt sig inni í snjóhúsum af því að snjórinn í skotauganu frýs ef frost er eða það sem augað er byrgt með verður samfrosta við snjóinn umhverfis. Verður því að hafa skotaugað opið, en það eykur bæði kulda og dýrin finna lykt af manni ef nokkur gola er. Þó hef ég skotið 10 refi í tómstundum mínum á einum vetri úr snjóhúsi. Oft er gaman að liggja fyrir tæfu að vetri til á heiðbjörtum nóttum þegar tunglskin er. Og skal ég segja hér eina sögu til gamans. Eitt sinn hafði ég borið út kindarskrokk við Gauksstaðaá í Skefilsstaðahreppi. Áin rennur frá suðri til norðurs á þeim stað sem agnið var. Hafði ég það á vesturbakka árinnar og að nokkru leyti niður í ánni. Snjóhús hafði ég grafið í hengju austan- vert árinnar, andspænis agninu. Áin var auð í miðjunni og taldi ég það kost, því þá voru minni líkur til að lágfóta gengi um þeim megin sem snjóhúsið var. Ég forðaðist að koma vestur fyrir ána er ég gætti að agninu, því það er óþarfi að sýna tæfu að verið sé að hnýsast í æti hennar. Eftir nokkurn tíma byrjuðu refir að éta ætið og virtist mér að vera mundi fleiri en einn að verki. Ég beið nú góðs veðurs og fékk ég ósk mína uppfyllta von bráðar. Ég fór nú af stað með föggur mínar, en þær voru: gæruskinn að sitja á, gærupoki til þess að smeygja fótum í, náði hann upp fyrir hné. Þá hafði ég og strigapoka til að hlúa að mér, kaffi á hitabrúsa og byssuna. Mér fylgdi maður af næsta bæ sem byrgði mig inni. Eftir að ég hafði skriðið inn í húsið og búist þar um stakk hann stórt snjóstykki og fyllti það alveg út í opið sem ég skreið inn um. Tróð ég svo snjó í allar rifur innan frá, gjörði svo dálítið gat á miðju snjóhnaussins svo ég sá til agnsins og nokkuð kringum það, einnig upp til hlíðarinnar vestan við ána. Eftir það fór fylgdarmaður minn heim, en ég reri í sæti mínu og beið. Eftir klukkutíma fór að bregða birtu. Mér hefur virst að dýr gangi oft að agni Gunnar Einarsson á Bergskála, ungur mað- ur og heilskyggn. Einkaeign.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200

x

Skagfirðingabók

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skagfirðingabók
https://timarit.is/publication/1154

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.