Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 112

Skírnir - 01.01.1861, Qupperneq 112
111 FKÉTTIK. Áustrálfa. þornafiar. í kríngum borgina Delhi hrynr því ni&r hrönnum bæhi menn og fé; þannig kemr hallæri eptir hina hræ&ilegu vígaöld hinna fyrri ára, og ein plága á fætr annari geisar yfir þetta fagra en hamíngjulitla land. í Bakindíum og Cochinkina hefir Frakkland og átt í stríbi þetta ár, og svo hií> fyrra ár, og frakkneskr her og floti haldií) þar til og haldiö bardaga vife keisarann í Anam, en ekkert sögu- legt hefir þó gjörzt í styrjöld þessari. Lát merkismanna, Tvö hin sfóustu ár, 1859 og 60, hafa andazt margir lærbir menn og nafntogabir1. Ariíi 1859 átti þýzkaland ab sjá á bak þremr sínum ágætustu mönnum. Alexander Humboldt andabist á nítugasta ári um sumariö 1859 (fæddr 1769), hann var öldúngr lærbra manna á sinni tíí). Allir ljúka upp einum munni, ab aldrei hafi uppi verib hans líki í náttúrufræbi, og má svo kalla ab vib rannsóknir hans kastabi þau visindi elliham sínum, og risi upp í nýjum og miklu fegri ham. Bit Humboldts, en þau eru miklu fleiri en hér ver&i talin, eru svo sem Alvísmál vorrar aldar. Hugr hans sá yfir alla heima náttúrufræbinnar. Fyrir 60 árum fór Humboldt sína frægu fór til Vestrheims, sem hann kannabi (1799—1804), 25 árum sííar fór hann abra för yfir Rússland til Caspiska hafsins, þaban yfir alla Siberiu austr ab Kína, og kannabi þannig bæbi mibbelti jarbarinnar og lieimskaut. Efra hlut æfi sinnar var Hum- boldt vib hirb Prússakonúngs í Berlín. Hans frægasta og síbasta rit er Kosmos (Alheimr) , er þab vottr um sálarafl hans, ab hann hóf ab rita þessa ágætu bók hálfáttræbr og lauk vib hana á ní- ræbis aldri. Karl Ritter, frægr jarbfræbíngr, andabist þetta ár nærfellt áttræbr. Hann hefir ritab um náttúru landanna og áhrif þau sem landib hefir á þjóberni manna, og sköpulag og háttu mannkynsins. Einn hinn ágætasti fornfræbíngr Vilhjálmr Grimm andabist j) Af því þeirra er ekki getib í fyrra árs Skirni, verbr ab minnast J>eii-ra hér.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.