Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Årgang

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1973, Side 81

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1973, Side 81
BAÐSTOFAN OG BÖÐ AÐ FORNU 81 Finnar hafa notað ýmis orð yfir baðstofur, yfirleitt eftir svæðum, þ. á. m. orðið „pirtti“ sem hefur haft tvenns konar merkingu, bað- stofa og bústaður (síðari merkingin bundin vesturhluta landsins). Baðstofan var fyrsta húsið sem menn byggðu sér en var strax not- uð sem bústaSur. 1 hinni merku rannsókn sinni á baðstofunni (Bastu och torkhus i Nordeuropa) dregur Ilmar Talve þessa ályktun af tvenns konar merkingu orðsins „pirtti“: „Betydelseomváxlingen av pirtti mellan ,,bastu“ och „bostad“ har skett antingen dárför att vissa hushálls- göromál utfördes i bastun, vilket ár troligt eller dárför att „pirtti“ avsett „nybyggarens första hus med flera funktioner. I detta fall ár det enklast att förutsátta, at „pirtti“ tidigare hade en allmán och mindre avgránsad betydelse, som ej sá mycket bestámdes av funktionen som av konstruktionen. Ordets ursprungliga betydelse ár altsá svár att bestámma med hjálp av en analys av funktionen. Större klarhet vinner man av konstruktionen och byggnadssáttet, som i alla sammanhang dár „pirtti“ omtalas ........... peka pá knuttimring". Pá grund derav anser jag att en betydelse „hus eller rum, byggt i knuttimringsteknik och utrustad med (rös)ugn“ av flera skál er att föredraga“45. Mér virðist hins vegar eðlilegra að leita að nafni húss eða her- bergis í þeim athöfnum sem þar fara fram en í byggingarlagi eða byggingaraðferð. Það er langalgengast um allar aldir að nöfn festist þannig við hús eða herbergi. Baðstofunafnið tengjum við baði. höf- um raunar, líklega ranglega, hugsað okkur bað í nútímamerkingu, allsherjar líkamshreinsun. Vatnið var heilagt, þvotturinn eða baðið nátengt trú manna, þáttur í helgiathöfnum. Um alla Evrópu þekkj- ast leifar slíkra baða: jólaböð, jónsmessuböð, brúðarböð og brúð- hjónaböð, fyrsta bað barnsins, sálarböð o. s. frv. Nú geri ég ráð fyrir að baðið hvers kyns sem það var eða þvotturinn, helgunin, hafi farið fram í aðalíveruhúsinu eða eina íveruhúsinu og ekki óeðli- legt að bústaðurinn tæki nafn af helgustu eða mikilvægustu athöfn- unum sem þar fóru fram. Þetta er einskær brjóstvitskenning, til- raun til að skýra baðstofunafnið. Niðurstaðan er þá sem hér segir: 13. aldar baðstofan sem um getur í Sturlungu var íveruhús eins og hún hefur verið um allar aldir. I baðstofunafninu er varðveittur eldforn siður en gufubað 6
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116
Side 117
Side 118
Side 119
Side 120
Side 121
Side 122
Side 123
Side 124
Side 125
Side 126
Side 127
Side 128
Side 129
Side 130
Side 131
Side 132
Side 133
Side 134
Side 135
Side 136
Side 137
Side 138
Side 139
Side 140
Side 141
Side 142
Side 143
Side 144
Side 145
Side 146
Side 147
Side 148
Side 149
Side 150
Side 151
Side 152
Side 153
Side 154
Side 155
Side 156
Side 157
Side 158
Side 159
Side 160
Side 161
Side 162
Side 163
Side 164
Side 165
Side 166
Side 167
Side 168

x

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Hins íslenzka fornleifafélags
https://timarit.is/publication/97

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.