Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Ukioqatigiit

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1973, Qupperneq 81

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1973, Qupperneq 81
BAÐSTOFAN OG BÖÐ AÐ FORNU 81 Finnar hafa notað ýmis orð yfir baðstofur, yfirleitt eftir svæðum, þ. á. m. orðið „pirtti“ sem hefur haft tvenns konar merkingu, bað- stofa og bústaður (síðari merkingin bundin vesturhluta landsins). Baðstofan var fyrsta húsið sem menn byggðu sér en var strax not- uð sem bústaSur. 1 hinni merku rannsókn sinni á baðstofunni (Bastu och torkhus i Nordeuropa) dregur Ilmar Talve þessa ályktun af tvenns konar merkingu orðsins „pirtti“: „Betydelseomváxlingen av pirtti mellan ,,bastu“ och „bostad“ har skett antingen dárför att vissa hushálls- göromál utfördes i bastun, vilket ár troligt eller dárför att „pirtti“ avsett „nybyggarens första hus med flera funktioner. I detta fall ár det enklast att förutsátta, at „pirtti“ tidigare hade en allmán och mindre avgránsad betydelse, som ej sá mycket bestámdes av funktionen som av konstruktionen. Ordets ursprungliga betydelse ár altsá svár att bestámma med hjálp av en analys av funktionen. Större klarhet vinner man av konstruktionen och byggnadssáttet, som i alla sammanhang dár „pirtti“ omtalas ........... peka pá knuttimring". Pá grund derav anser jag att en betydelse „hus eller rum, byggt i knuttimringsteknik och utrustad med (rös)ugn“ av flera skál er att föredraga“45. Mér virðist hins vegar eðlilegra að leita að nafni húss eða her- bergis í þeim athöfnum sem þar fara fram en í byggingarlagi eða byggingaraðferð. Það er langalgengast um allar aldir að nöfn festist þannig við hús eða herbergi. Baðstofunafnið tengjum við baði. höf- um raunar, líklega ranglega, hugsað okkur bað í nútímamerkingu, allsherjar líkamshreinsun. Vatnið var heilagt, þvotturinn eða baðið nátengt trú manna, þáttur í helgiathöfnum. Um alla Evrópu þekkj- ast leifar slíkra baða: jólaböð, jónsmessuböð, brúðarböð og brúð- hjónaböð, fyrsta bað barnsins, sálarböð o. s. frv. Nú geri ég ráð fyrir að baðið hvers kyns sem það var eða þvotturinn, helgunin, hafi farið fram í aðalíveruhúsinu eða eina íveruhúsinu og ekki óeðli- legt að bústaðurinn tæki nafn af helgustu eða mikilvægustu athöfn- unum sem þar fóru fram. Þetta er einskær brjóstvitskenning, til- raun til að skýra baðstofunafnið. Niðurstaðan er þá sem hér segir: 13. aldar baðstofan sem um getur í Sturlungu var íveruhús eins og hún hefur verið um allar aldir. I baðstofunafninu er varðveittur eldforn siður en gufubað 6
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168

x

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Hins íslenzka fornleifafélags
https://timarit.is/publication/97

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.