Eimreiðin


Eimreiðin - 01.10.1936, Qupperneq 80

Eimreiðin - 01.10.1936, Qupperneq 80
424 GRÓÐUR GYÐIN'GALAXDS eimbeiðin hefur fært skáldsltap biblíunnar um Karmel í svo regindýra og hátíðlega hrynjandi sem skáld nokkurt sænskt, er aldrei leit þó Palestinu sjálfur. Erkibiskup Svía, Johan Olof Wallh1 frá Stora-Tuna í Dölunum breytti 104. sálmi Davíðs i kvæði, er hann nefndi „Guds pris“, og meðan bifreiðin hélt með ini» yfir fjallið úti hjá hafinu, kvað það við fyrir eyrum mér sem hvellar kirkjuklukkur: „Du stracker ut din starka hand till berg och dal ocli sjö och strand och inust och saft och lust och kraft kring hcrg och dal och sjö och strand strömma frán hinimelen neder. Slcyhög du reser Libanons ceder och örnarne Irvgga dess grenar bebo. Vállukt frán Hermons cypresser du breder, dár hágrarna bvgga sitt naste i ro. Karmel du bjuder bland áskor sig lyfta och djupt i dess kivfta gazellerna fly, medan kring Saron, till grönska och gröda, válsignelser flöda pá sommarens skjT.“ Hin tignarlega hrún Karmels ýtti við ímyndunarafli nffl111, Mér varð hugsað til Elía spámanns, sem átti í höggi við BaaE' prestana þarna á fjallstindinum. Þar reisti hann drotni altai'R er hann kepti til þrautar við Baalana, þar þreytti hann b®n’ unz Iaust niður eldingunni, sem kveikti í hrennifórninni. Og ég fór að hugsa um Pythagoras heimspeking, er kvað haf;1 reikað í skógum Karmels og brolið heilann um tilveru þes ’ sem er. En alt í einu beindist hugur minn að nútíðinni. 1 grænni, inndælli brekku fyrir miðjum klettinum sa t'o ótal dökka kyrtla, sem hreyfðust milli varningskassa °» tjalda. Þetta var heldur kynlegt tilsýndar, og ég lét bifreið ina nema staðar. Er þangað kom, varð ég þess vís, að ég va staddur í miðjum landnemabúðum. Þarna höfðu pólskir Gv^ ingar sezt að. Þeir voru alveg nýkomnir þangað, — höfú11 ekki enn dvalist þar vikutíma. En þarna vildu þeir ko'11, undir sig fótunum, þarna vildu þeir yrkja jörðina. Alt 'aI á tjá og tundri hjá þeim. Hin fátæklegu og skemdu l)úsgogn þeirra voru á ringulreið um jörðina. Börnin skreiddust 1 fjala og bingja af farteski, en konurnar skygndust að P°^
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.