Hugur - 01.06.2009, Qupperneq 123

Hugur - 01.06.2009, Qupperneq 123
Ottafrjálslyndi og óttinn við frjálslyndið 121 (2) Þegar farið er yfir á svið fjármálalífsins sjáum við, í kafla um þjófnað, að Beccaria er þess áskynja að grimmdin sé innbyggð í hans eigin hugmynd um frjálsan markað: Yfirleitt er þessi glæpur framinn af mönnum sem hinn skelfilegi og jafn- vel þarfiausi eignarréttur hefur ekkert veitt nema einbera tilvist sína, [og fyrst fjársektir eru aðeins til þess fallnar að gera fjölda glæpamanna meiri en upphaflegan fjölda glæpa, og að brauð sé tekið af sakleysingjum um leið og það er tekið af þjófunum,] þá er hæfilegasta refsingin sú eina teg- und þrældóms sem kallast má réttlát, þ.e.a.s. tímabundin undirokun á vinnu og persónu sakamannsins í þágu samfélagsins, svo hann megi bæta fyrir það rangsleitna einræði sem hann tók í sínar hendur gagnvart sam- félagssáttmálanum með því að lifa í algerri persónulegri ánauð um til- tekinn tíma.53 Til að útskýra hugmyndina sem leynist í þessari efnisgrein má sjá fyrir sér að Beccaria sé fær um að skilja að sú efnahagsskipan sem frjálslyndisstefnan stuðlar að sé ábyrg fyrir vesældarástandinu sem kallar fram þennan tiltekna glæp. Rétt- urinn til einkatignar, sá ,skelfilegi‘ og ,jafnvel þarflausi' réttur, sem sitji í sjálfum kjarna frjálslynda viðmiðsins um einstaklinga sem staðfesti sjálfa sig, aðhyllist kaupauðgisstefnu, setji skilyrði í samningum og safni að sér fé, sé uppspretta ör- birgðar.54 A hinn bóginn sé örbirgð uppspretta þjófnaðar; og þjófnaði, sem vissu- lega sé glæpur, hafi verið haldið í skefjum með ,tímabundnum‘ þrældómi, þ.e. einni hinna ,hryllilegu refsinga1 sem ríkið hafi yfir að ráða.55 Það kann að koma á óvart að Beccaria hafi getað talað svo hátt um hættur einkaeignar, og séð þannig fyrir orð Pierres Josephs Proudhon og Karls Marx, en einkaeignin gegnir enn aðalhlutverki í skipulagningu frjálslyndra þjóðfélaga nú- tímans og henni er hampað sem grundvallarréttindum í frjálslyndum stjórnar- skrám. En Beccaria virðist einmitt vefengja siðferðilegan grundvöll einkaeignar, sem geti verið einn megindrifkraftur blómstrandi samfélags og sem hann verði að viðurkenna, til að forðast ósamkvæmni, sem upphaf vítahrings sem leiði til grimmdar. Þegar Beccaria dregur þessa innri togstreitu fram í dagsljósið eru verk hans djúpskyggn tjáning á stríðandi siðferðiskenndum síns tíma. Hinar ört vax- andi kaupsýslu- og fagstéttir Evrópu gætu hafa óskað eftir allsnægtum sér til handa, þrátt fyrir að Jesús Krismr og John Milton hafi þegar varað mannkynið við freistingum efnislegra auðæfa og háskanum sem felst í græðginni - Mammon var púki frá helvíti. Engu að síður höfðu frjálslynd samfélög Lockes, Voltaires og Beccarias lagt traust sitt á Mammon og boðið eignarréttinum til sætis við hliðina 53 OCP, XXII. 54 Aðrar leiðir til að kerfisbinda eignir fólks geta leitt til örbirgðar, þjófnaðar, refsingar og því einnig til grimmdar. 55 Fólki yfirsjást oft tiltekin orðsifjafræðileg tengsl orðasambandsins ,private propertý í ensku, þetta sést t.a.m. í eftirfarandi setningu: „ownership by some that deprives others of their share“.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198

x

Hugur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Hugur
https://timarit.is/publication/603

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.