Orð og tunga - 01.06.2008, Qupperneq 96

Orð og tunga - 01.06.2008, Qupperneq 96
86 Orð og tunga ur af orðinu klambra, í ft. klömbrur. Yngsta orðið, klömbrufleygur, er myndað af orðinu klambra, eins og fram hefir komið.49 Yfirlit yfir samsetningamar styrkir mjög þær hugmyndir sem hér hafa verið settar fram um feril og aldursröð orðanna. 6 Lokaorð Margt hefir verið óljóst um meðferð og merkingu orðanna klömbur, klömbrur og klambra. Þau flækjast hvert í öðru í beygingu, svo að marg- ir hafa misst tökin á þeim, og nú eru þau orðin framandleg flestum, einnig bæjarnafnið Klömbur, sem ertn lifir þó á tveimur stöðum. Hvað merkir það, og hvernig beygist það? Þannig er enn spurt, þó að fræði- menn hafi gert því efni sæmileg skil, einkum Margeir Jónsson (1924) og Kristján Eldjám (1953). Ný rannsókn á ferli þessara orða hefir nú leitt í ljós margan mis- skilning bæði lærðra manna og leikra á umliðnum öldum, svo sem bent er á víða í þessari ritgerð, bæði í meginmáli og neðanmálsgrein- um. Upphaflega var ætlunin að skerpa á svömm við spurningum um beygingu orðsins klömbur (og bæjarnafnsins sérstaklega) og kanna um leið hvort eða hvernig kvenkynsorðið klambra (ft. klömbrur) tengdist orðinu klömbur. Það hefir nú verið kannað og skýrt. En smám saman vöktu þær athuganir upp nýjar spurningar sem ekki voru séðar fyrir í upphafi. Að þessu sinni er ekki rúm til að skýra frá öllu sem rannsóknin leiddi í ljós, og verður sumt að bíða betri tíma. í síðari hluta Klambrar sögu verður fjallað um bæjamafnið Klömbur og um klömbur í örnefn- um. Greinargerð um stofntilbrigðin klambr-fklembr- bíður einnig birt- ingar og enn fremur nánari umræða um hnausaheiti og torflaleðslu. En hið helsta sem hér hefir komið fram er þetta: Kvenkynsorðið klömbur (< khpmbr < *klambrö) merkir upphaflega 'þrengsli, klemma'. Þegar á miðöldum var það nafn á fastheldu, þ.e. áhaldi sem notað var til að halda hlut föstum, og leynist í orðinu 'l9Þegar þessi ritgerð var fullbúin til birtingar, fannst enn eitt dæmi nýlegt, klömbrumunstur (sjá Guðmund Ólafsson og Svend E. Albrethsen 2000:105). Það árétt- ar það sem gefið var í skyn í niðurlagi 3. kafla, að tilhneiging sé til að nota klömbru- sem allsherjarforlið, hvort sem átt er við klömbur, klömbrur, klömbru eða jafnvel klömbruhleðslu o.fl.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138

x

Orð og tunga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Orð og tunga
https://timarit.is/publication/1210

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.