Skagfirðingabók

Ataaseq assigiiaat ilaat

Skagfirðingabók - 01.01.2016, Qupperneq 165

Skagfirðingabók - 01.01.2016, Qupperneq 165
SIGLUFJARÐARSKARÐ OG STRÁKAVEGUR 165 Strákagöng voru lagfærð og endur- bætt á árunum 1991 og 1992. Þá var byggður forskáli Skagafjarðarmegin, 28 metra langur, drenlagnir endurnýjaðar, göng fóðruð með sprautusteypu, gólfið malbikað og sett upp ný lýsing.68 Sagan í grófum dráttum Í LOKIN er hér kort sem sýnir legu Strákavegar eins og hann er nú, gamla veginn yfir Siglufjarðarskarð og leiðina frá Siglufirði um jarðgöng til Nautadals og Illugastaða í Fljótum, sem Snæbjörn Jónasson verkfræðingur lagði mat á sumarið 1955 en frá var horfið vegna kostnaðar. Ef til vill verður hún farin síðar, takist ekki að tjónka við Strákaveg. Á kortið eru merktir erfiðustu og dýrustu staðirnir við vega- gerðina þ.e. Mánárskriður, Herkonu- gilið og jarðgöngin, sem byrja við Landsendagjána Skagafjarðarmegin. Í fyrstu var Guðmundur Benedikts- son yfirverkstjóri við vegagerðina en síðan tók Gísli Felixson við því embætti og verkstjórar voru Jóhann Lúðvíksson og Friðgeir Árnason. Fyrsti kaflinn af bundnu slitlagi var lagður frá Strákagöngum að Siglufirði, árið 1983, 2,3 km langur.69 Sumarið 1997 var svo lokið við að klæða Strákaveg bundnu slitlagi. Verktaki var Möl og sandur á Akureyri.70 Eins og vikið er að í byrjun grein- arinnar var það síldarútvegurinn á Siglufirði sem kallaði á bættar sam- göngur á landi en nú er það hin ört vaxandi ferðaþjónusta ásamt ýmiss konar annarri atvinnustarfsemi, sem knýr dyra varðandi samgöngubætur og sú staðreynd að erfitt verður og dýrt að halda Strákavegi nothæfum. Og nú eru alþingismenn enn einu sinni farnir að huga að bættum sam- göngum við Siglufjörð því í maí 2016 kom fram tillaga til þingsályktunar um jarðgöng milli Siglufjarðar og Fljóta. Flutningsmenn: Kristján L. Möller (f. 1953), Össur Skarphéðinsson (f. 1953), Höskuldur Þórhallsson (f. 1973), Valgerður Gunnarsdóttir (f. 1950), Steingrímur J. Sigfússon (f. 1955), Brynhildur Pétursdóttir (f. 1969), Helgi Hrafn Gunnarsson (f. 1980), Valgerður Bjarnadóttir (f. 1950), Hjálmar Bogi Hafliðason (f. 1980), Katrín Júlíusdóttir (f. 1974), Þórunn Egilsdóttir (f. 1964), Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir (f. 1965) og Líneik Anna Sævarsdóttir (f. 1964). Tillagan er á þessa leið: „Alþingi ályktar að fela innanríkisráðherra að hefja vinnu við nauðsynlegar rannsóknir og frumhönnun á jarðgöngum milli Siglufjarðar og Fljóta. Ráðherra skili Alþingi skýrslu með niðurstöðum rann- sókna fyrir árslok 2018.“ Í greinargerð með tillögunni eru helstu rök fyrir málinu þessi: Aukin umferð um Siglufjörð eftir að Héðinsfjarðargöng komu til, jarðsig á Almenningum og mjög tíð aur- og snjóflóð á Hvanneyrarströnd.71 Líklega mun mál þetta ná fram að ganga í fyllingu tímans. Lokaorð STRÁKAVEGUR var ein mesta framkvæmd þess tíma í vegamálum á landi hér. Þrátt fyrir það hefur lítið verið skrifað um verkið og þótti því við hæfi að rýna aðeins í söguna. Vonandi verður þessi grein nokkurt innlegg til sögu vegagerðar á
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200

x

Skagfirðingabók

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skagfirðingabók
https://timarit.is/publication/1154

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.