Andvari

Ukioqatigiit

Andvari - 01.10.1962, Qupperneq 12

Andvari - 01.10.1962, Qupperneq 12
250 IÍRISTJÁN ELDJÁRN ANDVARI orð falla, að bærinn mun vissulega bafa verið farinn í eyði áður en ritöld hófst hér á landi. Svo gamall er hann. Og verður nú hér að hverfa um sinn að þeirri fræðigrein, sem nefnist öskulaga- tímatal og byggist á rannsóknum þeirra öskulaga, sem sjá má í jarðvegssniðum víða um land og hvert um sig táknar til- tekið eldgos. Ef kostur er að ákvarða ald- ur þessara laga, er auðséð hve geysimikla þýðingu það getur haft til tímaákvörðun- ar þeirra mannaminja, sem í jörðu finn- ast, ef afstaða þeirra til laganna er skýr. Sigurður Þórarinsson hefur manna mest lagt stund á tímatalsrannsóknir öskulaga og þegar náð mikilsverðum árangri. Þegar bærinn í Stöng var grafinn upp árið 1939, var augljóst hverjum senr sá, ið þau hús höfðu fyllzt af hvítum hrein- um vikri cða eldfjallaösku, meðan húsin voru cnn uppistandandi. I fyrstu var það álit Sigurðar Þórarinssonar, að þetta mikla öskulag, sem víða lætur mikið á sér bera i rofabökkum og sandabreiðum Þjórsár- dals, væri frá Heklugósi miklu, sem ann- álar geta um árið 1300. Væri það rétt, hlaut bærinn í Stöng og margir fleiri bæir í Þjórsárdal að hafa verið í byggð fram að þeim tima. Af sögulegum rökum þótti þó ýmsum sem þessi byggð hlyti að hafa eyðzt löngu fyrr, cnda voru öskulaga- rannsóknir mjög á byrjunarstigi, enn sem komið var. Nú, eftir rösk 20 ár, er margt ljósara en þá var, enda virðist nú orðið fullt samkomulag allra dómbærra aðilja, að öskufall þetta, sem grandað hefur bæn- urn í Stöng og gert Þjórsárdal því nær alauðan, hafi orðið í Heklugosi árið 1104, hinu fyrsta eftir að land byggðist. Hér er því fast undir fótum. Þegar við hófum uppgröft bæjarins í Gjáskógum, þótti okkur líklegt, að sá Eldstæði á miðju skálagólfi.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.