Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 72

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 72
70 TRYGGVI GÍSLASON ANDVARI Kola- og stálbandalag Evrópu Þessar eftirhreytur síðari heimsstyrjaldarinnar, uppbygging Evrópu og áhrif kalda stríðsins á samvinnu þjóða og viðskipti samhliða ótta við að til styrjaldarátaka kæmi að nýju var síðan kveikjan að Kola- og stálbandalagi Evrópu (the European Coal and Steel Community, ECSC). Hinn 18. apríl 1951 undirrituðu Belgía, Frakkland, Ítalía, Lúxemborg, Holland og Vestur- Þýskaland samning í París um samvinnu á sviði kola- og stálframleiðslu. Var framleiðsla landanna sett undir yfirþjóðlega stjórn ríkjanna sex. Tók samningurinn gildi í júlí 1952 og var um að ræða markaðsbandalag með hráefni og vörur á þessum sviðum. Hugmyndin að Kola- og stálbandalagi Evrópu var runnin undan rifjum Roberts Schuman [1886-1963], sem var utanríkisráðherra Frakklands á ár- unum 1948 til 1953, og aðstoðarmanns hans, hagfræðingsins og kaupsýslu- mannsins Jeans Monnet [1888-1979] sem m.a. hafði gegnt starfi aðstoðar- framkvæmdastjóra Þjóðabandalagsins á árunum 1919 til 1923. Robert Schuman var úr flokki kristilegra demókrata. Hann vildi koma á samvinnu með hinum voldugu stálfélögum Frakklands og Þýskalands, sem staðið höfðu að baki vopnaframleiðslu ríkjanna í fyrri og síðari heimsstyrjöldinni til að koma í veg fyrir hernaðarátök milli hinna gömlu erkifjenda sem átt höfðu í ófriði um aldir. Árið 1954 stóð Robert Schuman síðan að tillögu, sem lögð var fram í franska þinginu, um að stofna hernaðarbandalag ríkjanna sex sem einnig lyti yfirþjóðlegri stjórn. Tillögurnar, sem nefndar voru Plevenáœtlunin, voru felldar í franska þinginu og lauk þá um hríð tilraunum manna til að koma á nánari samvinnu þjóðanna á sviði varnarmála. Þær hugmyndir voru hins vegar vaktar upp að nýju með Maastricht-samkomulaginu frá því í desember 1991. Þegar ekki reyndist unnt að fylgja eftir tillögum um hernaðarbandalag ríkjanna sex var á ráðstefnu í Messina á Ítalíu í júní 1955 samþykkt að stofna nefnd undir forsæti Pauls Henri Spaak [1899-1972], sem þá var utan- ríkisráðherra Belgíu, til að kanna frekari samvinnu ríkjanna. Skilaði nefnd- in áliti þegar árið eftir og lagði til að stofnað yrði efnahagsbandalag svo og kjarnorkubandalag ríkjanna sex. Hinn 25. mars 1957 voru svo í Róm undirritaðir samningar ríkjanna sex um stofnun þessara tveggja bandalaga sem fengu nöfnin Efnahagsbandalag Evrópu (á ensku the European Economic Community, venjulega nefnt the Common Market, og á dönsku Det Europœiske 0konomiske Fællesskab) og Kjarnorkubandalag Evrópu {the European Atomic Energy Community, EURATOM). Gengu þessir samningar í gildi hinn 14. janúar 1958. Þessi
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.