Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 93

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 93
andvari MANNLÝSINGAR OG MUNNMÆLI 91 svo að fróðleiksfúsir menn hafa væntanlega getað rifjað upp ýmislegt sér til glöggvunar og leiðrétt annað sem þá hafði rangminnt. Auðvitað hafa mannlýsingar átt það til að verða áþekkar þegar sagnir voru skyldar að efni. Líkt fór þegar hlutverk manna í sögnum reyndust lík, en þar skipti staða manna í þjóðfélaginu oftast meginmáli. En úr þessum ágöllum hafa höfundarnir væntanlega reynt að bæta eftir því sem skarpskyggni þeirra á samtíðarmennina entist til þegar farið var að setja saman íslendingasögur eftir að þjóðveldið riðaði til falls á 13. öld. II Því hefur verið haldið fram að íslendingasögur séu arftaki hetjukvæða Eddu en margt er í hvorumtveggja um upplausn ættaskipulagsins. Með samanburði við hinn forna kveðskap sést greinilega hversu þeim Sigurði Fáfnisbana, Gunnari á Hlíðarenda og Kjartani Ólafssyni svipar saman. All- ir eru þeir fríðir sýnum, bjartir yfirlitum, miklir menn og sterkir, íþrótta- menn miklir og vopnfimir. Þeir eru einnig líkir að skaplyndi, gæfir hvers- dagslega, og heldur hrekklausir. Þó að örlög þremenninganna séu að ýmsu iík, því að konur verða þeim öllum að bana þótt með ólíkum hætti sé, eru þetta ekki neinar hetjur án ámælis en jafnan óttalausar. Sigurður lét til þess leiðast að blekkja Brynhildi Buðladóttur, ástkonu sína, svo að hún gengi að eiga Gunnar Gjúkason, Gunnar á Hlíðarenda neytti vopnfimi og aldurs- munar til að niðurlægja Hrút, andstæðing sinn, þótt raunar væri það til að knýja hann til að fara að lögum, Kjartan Ólafsson fór utan að óvilja hjal- konu sinnar, Guðrúnar Ósvífursdóttur, og bætti meira að segja gráu ofan í svart með því að neita henni um að slást í förina. Eftir heimkomuna beitti hann svo ofríki til að láta rifta landakaupum þeirra hjóna, Bolla og Guð- rúnar. En sumum hetjum íslendingasagna var búinn öllu ósögulegri dauð- dagi en Gunnari á Hlíðarenda og Kjartani. Víga-Glúmur neyddist til að láta undan síga fyrir óvinum sínum og sætta sig við nokkurn valdamissi; bæði hann og skáldið Egill Skallagrímsson biðu svo endanlega lægri hlut fyrir Elli kerlingu, hrumir og blindir; hafa höfundar stuðst hér við sagnir úr héruðum beggja kappanna ásamt minnisstæðum skáldskap Egils. Eins og ævintýrahetjurnar áttu ýmsar hetjur íslendingasagna ráðagóða vini sér til halds og trausts. En þar skildi á milli að í ævintýraheiminum voru það helst yfirnáttúrulegar vættir sem hjálpuðu nauðstöddum söguhetj- um þegar í harðbakkann sló, en í hinum forníslenska veruleika studdu hetj- urnar hinir mestu lagamenn; var víst ekki öðrum hent að ráða mönnum heilt í hinum formföstu málaferlum þjóðveldistímans. Oft dugði íslensku hetjunum samt varla að hlíta öllum hollráðum sem þeim voru gefin, og
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.