Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 104

Andvari - 01.01.1993, Qupperneq 104
102 ANDRÉS BJÖRNSSON ANDVARI sást á honum í forsetastólnum, og Tryggvi Gunnarsson sagði mér, að hann hefði talað við Grím Thomsen um það, að deyfðin á Jóni Sigurðssyni mundi koma af því, að forseti væri skuldugur. „Á, er hann skuldugur?“ sagði Grímur Thomsen, og upp úr því kom tillagan um að kaupa bækur hans og handritasafn eftir hans dag fyrir 25.000 krónur, og það urðu lög.“ Meðal annars sem Indriði segir frá Grími Thomsen eru samskipti hans við landshöfðingjahjónin, Elinborgu Pétursdóttur, biskups og Berg Thor- berg. Frú Elinborg var vel menntuð kona og listhneigð. Hún hafði sérstakt dálæti á Gesti Pálssyni, sem var heimilisvinur þeirra hjóna. Sýndi hún Gesti mikla tillitssemi og mat verk hans mikils. Hún var einnig mjög hrifin af kvæðum Gríms Thomsens. En snurða virðist hafa hlaupið á þráðinn milli þeirra Gríms og Elinborgar. Indriði Einarsson segir svo í ævisögu sinni (Séð og lifað, bls. 236); „Eitt af þingmálum þeirra daga var að setja út á og helst að afnema mat- arkrónurnar (risnufé), sem Arnljótur (Ólafsson), kallaði. Nú, þegar Thor- berg var orðinn landshöfðingi, þá féll Arnljótur nokkuð frá í málinu, en Grímur Thomsen tók það upp sér til ágætis. Matarkrónurnar voru veittar konungsfulltrúa af stjórninni til að halda þingveislur og voru 2000 krónur þingárið. Thorberg mun ekki hafa viljað láta þessar krónur ganga undan landshöfðingjadæminu og fór því með landshöfðingjafrúnni suður til Bessastaða. Grímur tók hið besta móti þeim og með mikilli rausn, sem honum var títt. Pá komust matarkrónurnar í tal, sem eiginlega voru aðaltil- gangurinn með heimsókninni. Frú Elinborg studdi málaleitun mannsins síns með kvenlegri festu og prúðmennsku. Hún var gamall aðdáandi að ljóðum Gríms, og það mun hann vel hafa vitað. Pað sem hjónin fengu fram, var að Grímur lofaði frú Elinborgu með handabandi að koma í þing- veislu næsta sumar til þeirra hjóna. En á því hafði Thorberg mest orð við mig á eftir, að hann hefði samt svikist um að koma, þó hann hefði lofað frú Elinborgu því með handabandi. Frú Thorberg var þetta óvænt framferði, og mér er nær að halda að hún hafi haldið færri skáldmessudaga Gríms á eftir, en um brigðmælgina mun hún fátt hafa talað.“ Með vissum hætti virðist Elinborg Pétursdóttir hafa átt þátt í að brúa bil í bókmenntastefnu sem ætla mátti að yrði milli skáldanna tveggja Gríms Thomsens og Gests Pálssonar að því leyti sem þeir ekki gerðu það sjálfir. ★ Georg Brandes varð til þess að flytja frönsku raunsæisstefnuna til Norður- landa og þó einkum kenningar Hyppolites Taines og kynna þær Norður- landahöfundum, þar á meðal íslendingum, og um Taine skrifaði Brandes doktorsritgerð sína. Georg Brandes var 22 árum yngri en Grímur Thomsen, fæddur 1842. Prátt fyrir þennan mikla aldursmun átti fundum þeirra Gríms og Brandesar
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.