Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1956, Qupperneq 84

Andvari - 01.01.1956, Qupperneq 84
80 Þorkell Jóhannesson ANDVARI Gögn þau, er vér höfum nú um jarSaeign á ofanverSum þjóS- veldistímanum, eru of strjál til þess aS unnt sé meS nokkurri vissu aS gera sér grein fyrir því, hversu eignarréttur til landa hafi þá skipzt milli landsmanna yfirleitt. VitaS er, aS á 12. öld hafa auSmenn ýmsir og kirkjuhöfSingjar náS undir sig hlunnindum ýmsum frá einstökum býlum, einkum rekaréttindum víSa um- hverfis landiS. Slík hlunnindi hafa því víSa skilizt snemma frá jörSurn, sem þau heyrSu til í upphafi, til mikils tjóns fyrir jarS- irnar sjálfar og ábúendur þeirra. Bendir þetta til allmikils jarSa- brasks, þótt líkast til hafi kirkjuvöldin oft náS hlunnindum þess- um frá landeigendum aS gjöf meS nokkrum hætti, án þess aS braskaS væri meS jarSirnar sjálfar. Þá er og víst, aS fram aS aldamótunum 1300 hafa allmiklar jarSeignir safnazt á hendur kirkna, klaustra og biskupsstólanna meS ýmsum hætti, líkast til einkum á síSara hluta aldarinnar, enda hefst nú blómatími kirkju- valdsins, er þjóSveldiS líSur undir lok. Á ofanverSri 14. öld og fram um 1500 verSur stórfelld breyt- ing á um eignarráS jarSa í landinu. Auk hins gífurlega jarS- eignasafns kirkjunnar komast þá jarSir hundruSum saman í eign einstakra manna og ætta. StafaSi þetta aS nokkru leyti af útvegs- og verzlunargróSa, er féll í skaut einstökum mönnum og variS var, aS hætti fyrri alda, í fasteign, en sumt stafaSi eflaust frá drepsóttum á 15. öld, er ollu miklu raski um skipting eigna í landinu, er of fjár bar undir fáa menn, er erfSu fjölda ættingja sinna. FækkaSi svo stöSugt sjálfseignarbændum, en leiguliSum fjölgaSi. ViS siSskiptin tók konungur undir sig allar jarSeignir klaustranna og talsverSar aSrar jarSeignir, til viShótar því, er hann hafSi áSur eignazt meS ýmsum hætti. Hélzt svo fram á ofanverSa 18. öld, aS kirkjan og konungur töldust eiga um helin- ing allra jarSeigna. En hændaeignin var lengstum, í ýmsum stöS- um a. m. k., aS miklu leyti í höndum auSugra ætta, er í lengstu lög reyndu aS halda í jarSeignir sínar. Mun vel í lagt, aS frá því á öndverSri 15. öld og fram undir 1800 hafi 1/5—1/6 hænda
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.