Almanak Ólafs S. Thorgeirssonar - 01.01.1931, Page 98
96
gekk í herþjónustuna á vígvöllum Frakklands og
fyrir það hlaut hann annan landtökurétt.
Landnemi, S.E. V* 17.
fsak Jónsson. — Hann vann rétt sinn á landinu en
var búsettur á loti 36, þar er hans getið.
Landnemi, N.E. 1/Æ 17.
GuSmundur Jónsson. — Hann er fæddur á Reyni-
stað í Mikley 1875, 2. sept. og því einn með þeim
allra fyrstu börnum—a.m.k. þeim næstfyrstu, sem
fædd eru af íslenzkum foreldrum í Vestur-Canada.
Foreldrar Guðmundar voru Jón Bjarnason, Guð-
mundssonar, og Guörún Halldóra Guðmundsdóttir,
ættuð af Austfjörðum. Bjarni föðurfaðir Guðmund-
ar Jónssonar bjó á Vaði í Skriðdal. Hann flutti til
Vesturheims með Jóni syni sínum og námu báðir
þeir feðgar land í Geysisbygð. Móðir Bjarna Guð-
mundssonar var Guðrún Jónsdóttir, Þorsteinssonar
Jónssonar Þorsteinssonar á Melurn, Jónssonar Þor-
steinssonar á Hákonarstöðum, Magnússonar Þor-
steinssonar á Eiríksstöðum, Magnússonar. Ættina
má rekja í beinan karlleg til séra Þorkels Guðbjarts-
sonar í Laufási.
Herdís heitir kona Guðmundar Jónssonar, ein liin
skörulegasta kona, Skagfirzk að ætt. Faðir hennar
var Jónas bóndi á Teigi í Óslandshlíð, Þorsteinsson
bónda á Ypislióli, Þórðarsonar. En móðir Herdísar
var Lilja dóttir Friðfinns bónda á Fjalli í Kolbeinsdal,
en síöai' á Nautabúi í Hjaltadal, Friðfinnssonar
bónda í Stóragerði í Hörgárdal, Loftssonar. Móðir
Lilju var Una Benjamínsdóttir, hagmælt vel og
mesta merkiskona. Herdís hét móðir Friðfinns föö-
ur Lilju.
Þau Guðmundur og Herdís giftu sig 15. des. 1900,
tóku rétt á landinu og fluttu á það 1902. Börn
þeirra eru: 1. Jónas Hermundur, einhver mestur