Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.05.2011, Qupperneq 79

Tímarit Máls og menningar - 01.05.2011, Qupperneq 79
F r á s a g n a r l i s t o g f j ö l m e n n i n g a r l e g u r s k i l n i n g u r TMM 2011 · 2 79 stafar af því að rás atburðanna, sem eiga að hafa gerst á ákveðnum tíma, myndar einnig varanlega formgerð. Hún vísar í senn til fortíðar, nútíðar og framtíðar.“8 Í stuttu máli staðhæfir Lévi­Strauss að mýtemin séu sameiginlegir frumþættir innan goðsagna alls staðar í heiminum. Þessir þættir eru óbreytanlegir vegna þess að formgerðir goðfræðilegra sagna eru hluti af hugarstarfi mannsins. Rithöfundurinn var maður án goðsagna, Perúmaður af spænskum uppruna sem leitaði að rótunum í Evrópu en fann loks samsvörun í goðsögnum frumbyggjanna sem voru innan hans þjóðarrýmis. Rithöf­ undurinn hafði reynt vel og lengi að ná takmarki sínu í heimalandinu, jafnvel augliti til auglitis við ættbálkana, en ekki haft erindi sem erfiði. Af hverju ekki? Hann gaf engan gaum að því sem Mascarita hafði reynt að segja. Ef hann hefði fylgt honum eftir, sínum besta vini, hefði hann náð takmarkinu, vegna þess að – líkt og Casanova segir – „innri lögun hvers þjóðarrýmis endurspeglar af nákvæmni formgerð hins alþjóðlega heimsbókmenntarýmis“.9 Með því að grafa upp rætur eigin þjóðar, þ.e. sögur og goðsögur frum­ byggja og aðrar þjóðsögur, sem eru í fornu sambandi við umhverfið, varð Rithöfundurinn nánari eigin sjálfsvitund, skilgreindi þjóðerni sitt betur, og á þann hátt afbyggði hann það á sama tíma til að komast að niðurstöðu um alþjóðleika og fjölmenningarlegan skilning. Hann fann tengslin milli allra menninga; almennan grundvöll hugsunarháttar, altækra gilda og skilnings og vangaveltna um manninn í veröldinni. Líkt og áður hefur verið rætt finnast þessir grunnþættir í goðsögum, fyrirrennara skáldskapar. Hlutarnir í The Storyteller eftir Llosa, þar sem Rithöfundurinn ræðir um líf sitt og reynslu, eru oft hlaðnir vísunum í hámenningu. Það skapar dýnamík við hina frumstæðu og goðsagnakenndu hluta; akademísk þekking andspænis frumstæðri visku. Smám saman sjáum við þessa mismunandi hluta sjálfsvitundar Rithöfundarins samlagast – eða með öðrum orðum, hann veitir frumstæðri frásagnarlist viðurkenningu og virðingu og sér þá hringrás frásagnar innan allra menninga, og tengir það við sína eldri þekkingu. Goðsagnakenndir hlutar The Storyteller eru frásagnir og lýsingar á sögum Machiguenga­fólksins, og þar er aðalpersónan sögumaðurinn Tasurinchi. Þetta er nokkurs konar þroskasaga, full af dýramyndmáli og mismunandi lögum merkingar. Sögunni er skeytt milli sögu og minninga Rithöfundarins um hann sjálfan og Mascarita. Í fyrstu vita lesendur ekki hver segir söguna af Tasurinchi. En þegar komið er áleiðis inn í bókina verður ljóst að sú saga gæti hafa verið sögð af báðum sögu­
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.