Menntamál - 01.04.1967, Qupperneq 25

Menntamál - 01.04.1967, Qupperneq 25
MENNTAMÁL 19 staklinginn undir líf í slíku vaxtarþjóðfélagi og skapa hon- um möguleika til þess að nýta vöxtinn, þá verða skólarnir að taka sjálfa sig til athugunar miklu meira en áður hefur verið; þeir hljóta að skilja starf sitt sem rannsóknarhlut. Við getum ekki eins og áður leitt lijá okkur spurninguna um skilyrði starfs okkar né um árangur eða afleiðingar þess fyrir þá, sem fara leið sína gegnum skólana. Er eitthvað til, sem gæti skert notagildi skólanna og lífsgildi þeirra? Þrír þættir valda hindrunum á menntaleiðum: Fyrst ber að telja félagslegt framboð menntaleiðanna sjálfra (educatio- nal opportunity). Þessu verður ekki breytt nema með póli- tískum ákvörðunum, t. d. um fjölgun skóla, breytingu á skólaskipan og skólakerfi o. s. frv. Annar þáttur snýr að okkur beint. Það eru innri skilyrði kerfisins sjálfs, skólaskipanin inn á við, fyrirkomulag kennsl- unnar, atferli kennara við kennslu, samband nemenda og kennara; sálfræðilegur skilningur kennara á nemendum, leiðbeiningar nemenda til þeirra stefnumiða, sem þeirn og þjóðfélaginu kunna að vera fyrir beztu. Hvort er innra fyrir- komulag skólanna sjálfra æskunni hindrun eða hjálp til þess að standa vel að vígi í menntasamfélaginu? Þriðji þátturinn og kannske mikilvægasta og nýjasta rann- sóknarefni skólavísinda, snýr að skilyrðum námsárangurs í sálrænni og félagslegri gerð nemendanna. Nú þykir víst, að árangur í skóla eigi eina rót sína að rekja til bernskuskeiðs nemanda, áður en í skólann er komið, til frumuppeldis barnsins. Þetta frumuppeldi barnsins er háð félags- og stétt- bundnum venjum, sem ekki var vitað um áður. Allt frá upphafi þessarar aldar, sem kölluð hefur verið öld barns- ins, hafði sálfræði og sálgreining mikil áhrif á skilning raanna á því, hvert væri gildi uppeldis fyrir framtíð barns- ins. Það var ljóst, að skilyrði árangurs síðar á ævinni og seinni viðhorf eru mjög mótuð af sambúð foreldta við börn sín á fyrstu árum ævinnar. Félagsvísindin hafa nú leitt í ljós, að viðhorf þau, sem runnin eru frá samskiptum for-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120

x

Menntamál

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Menntamál
https://timarit.is/publication/376

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.