Múlaþing: byggðasögurit Austurlands - 01.01.2011, Qupperneq 145

Múlaþing: byggðasögurit Austurlands - 01.01.2011, Qupperneq 145
Páll Pálsson Úr skjalanna hrúgum og dyngjum Kóngur gefur byssur r skjalanna hrúgum og dyngjum á Héraðs- skjalasafni Austfirðinga er eftirfarandi heimildir að fínna í skjalagögnum úr Fljótsdals- og Fáskrúðstjarðarhreppum. Hér kemur fram að Grímur Jónsson (í gögnum Amtmaður Johnsson), þá á ný, skipaður amt- maður yfír Norður- og Austuramtið (1842), hefur fengið kóng til að gefa hundrað byssur til útbýtingar meðal ungra og efnilegra manna í þessum ömtum „sem hafa lyst, lag og æfingu í að brúka skotvopn“ eins og í textanum stendur. Grímur kom með vorskipi til Eyjafjarðar 1843, með byssurnar í farteskinu og hefst fljótt handa að skrifa sýslumönnum undir- sátum sínum, hvemig þeir skuli bera sig til við að útdeila þessum konungshnossum út um hreppana vítt og breitt um amtið. Finnst amtmanni mikið liggja við að það geti gengið sem hraðast fyrir sig. Enda er þetta hans hugmynd og framtak. Ekkert er um þetta byssumál að finna í nýútkom- inni ítarlegri ævisögu Gríms amtmanns eftir hinn kunna fræðimann Kristmund Bjamason á Sjávarborg í Skaga- firði. Ekki er minnst á þessa rausn kóngs í annál 19. aldar og hvergi hefir grúskaranum tekist að finna neitt um þetta efni í sagnfræðiritum hérlendum. Sagn- fræðingar sem haft var samband við vegna þessarar kóngsgjafar komu algerlega af þekk- ingarleysis öræfum varðandi þetta byssukjaf- tæði amtmanns, og töldu Aðalbælinginn varla með öllum mjalla þegar hann var að rausa um þetta við þá. Um byssumar sem kóngur gaf er höfúndur þessa formála alls ófróður. Grímur sem varð lautinant í landher Dana og auditör, regiments- kvartermester og kennari í herrétti í herflokki landkadetta og víðar, segir í bréfinu til sýslu- manns norðmýlinga að þessar byssur séu ekki með „percutionslásum“ sem er sama og perkussionslás, er á íslensku nefnist hvell- hettulás og þótti á sínum tíma mikil nýung og framför í lásaútbúnaði á byssum. Þar með er ljóst að kóngsi hefur ekki offrað bestu dráps- A myndinni má sjá byssur framleiddar afC.W. Kyhl. 1794. Liklegast er að byssurnar sem um rœðirséu eins ogsú efri, með bajónettu (byssusting) ogskeið (sliðri). www. norskevaapen. no/?p=551 143
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Múlaþing: byggðasögurit Austurlands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Múlaþing: byggðasögurit Austurlands
https://timarit.is/publication/1153

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.