Milli mála - 01.06.2016, Page 170
LE FRANÇAIS STRINDBERGIEN EN TRADUCTION
170 Milli mála 8/2016
– För att lägga ut en fälla och ertappa dig, ja!
– Finns det för resten några bevis för den där sortens förbindelser som du
misstänker mellan våra unga väninnor?
– Inga bevis, men väl bekännelser. Vi har ju talat öppet om saken, och jag
har för er utvecklat de psykologiska drivkrafterna till en perversitet som
i övrigt är mig ofattlig, men att förklara ett faktum är inte alls detsamma
som att försvara sig mot följderna, och eftersom detta faktum för oss har
lett till uteslutning ur sällskapslivet och en offentlig skymf, varnar jag
dig för konsekvenserna.
– Och bevisen på att det förekommit något, var så god och lägg fram
dem!
– Bekännelserna! Först förklarade du att du blivit förtjust i fröken Z.;
sedan berättade du att båda flickorna cyniskt beklagat sig över en viss
fysisk osamstämmighet som lämnade dem erotiskt otillfredsställda; vidare
har fröken Z. förklarat, full som vanligt, för både dig och mig, att hon
skulle bli dömd till utvisning om hon stannade i sitt land.
(266 mots)
Le contenu des accusations du protagoniste Axel quant aux relations
extraconjugales de Maria est rendu fidèlement par Levander, ce qui
n’est guère surprenant, le sujet ne pouvant plus choquer le lectorat
suédophone des années 1970. Et pourtant, nous trouvons également
dans la traduction de ce passage maints exemples de modifications
qui peuvent étonner :
• ponctuation (som du misstänker mellan våra unga väninnor? ;
lägg fram dem!) ;
• cohérence (inga bevis, men väl bekännelser ; vi har ju talat
öppet om saken ; och ertappa dig, ja!) ;
• implicitation (puisque tu ne vois rien ->_du ser ingenting) ;
• explicitation (Et les preuves, s’il te plaît, que cela existe. ->
var så god och lägg fram dem!) ;
• ajout (mellan våra unga vänninor?).
Prises dans leur ensemble, ces modifications apparemment mineures
contribuent à changer la tonalité du texte de Strindberg. Qui plus
est, on peut une nouvelle fois constater que Levander ne semble pas
toujours suivre le manuscrit original de Strindberg, mais plus