Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands


Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1983, Qupperneq 13

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1983, Qupperneq 13
Upp úr öldudalnum. Byrjun á að lyfta sauðfjárræktinni, og þar með landbúnaðin- um, upp úr öldudalnum hófst 1944 með skipulegri útrýmingu mæðiveikinnar með fjárskiptum sem lauk 1954, þótt eftir það þyrfti að endurtaka fjárskipti á stöku stað, síðast 1965 í Norðurárdal. í stríðslokin, eftir að lögin Um Jarðræktar- og húsagerðar- samþykktir í sveitum voru samþykkt, hófst alda framræslu og túnræktar, sem fór sívaxandi fram á áttunda áratuginn sam- fara síaukinni tækni við heyskap. Þetta jók framleiðsluna og bjartsýni bænda, létti störfin og bætti efnahag þeirra. Stéttarsamband bænda gerði 1950 áætlun um þróun landbúnaðarins næstu 10 árin. Töldu margir hana of djarfa og ekki næðist sett mark um fjölgun sauðfjár. Reynslan varð að tala vetrarfóðraðs fjár, sem var 405 þúsund 1950, var kom- inn í 834 þúsund í ársbyrjun 1960, í stað 700 þúsund í áætl- uninni. Mjólkurframleiðsla hafði einnig aukist svo að ekki þurfti lengur að flytja inn smjör og osta, fremur að flytja út. Bjartsýni og fjölgun býla. Nýbýlalögin voru endurskoðuð 1947 og auknu fjármagni veitt til þeirrar starfsemi. Þá hafði verið unnið að nýbýla- myndun á annan tug ára undir forystu Steingríms Stein- þórssonar, sem gegndi nýbýlastjórastarfi sem aukastarfi en af miklum áhuga frá 1935. Þá var mikil þörf á nýbýlamyndun af þvi að atvinnuleysi blasti við ungu fólki í sveitum og enginn sá fyrir hina öru tækniþróun, sem fylgdi í kjölfar stríðsins. Pálmi Einarsson var skipaður landnámsstjóri 1947 og gegndi því starfi til 1968. Nú var auðveldara að útvega fjár- magn en fyrir stríð. Endurreisa þurfti byggð á mörgum býlum, sem yfirgefin voru á stríðsárunum og mörgum góðbýlum var skipt og nokkur svæði tekin til myndunar byggðahverfa, sem ég hafði aldrei mikla trú á. Skoðun mín er að of langt hafi verið gengið í þessu efni og hefði átt að stöðva nýbýlamyndun að mestu um 1960, nema þar sem verið var að byggja tvö íbúðarhús á sömu jörð, sem því miður var of oft skipt þannig að tvö ótengd bú voru stofnuð í stað þess að hlú að því að 15
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands
https://timarit.is/publication/268

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.