Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2001, Qupperneq 41

Andvari - 01.01.2001, Qupperneq 41
andvari ÚTLENDINGAR Á ÍSLANDI Á MIÐÖLDUM 39 við kaupmenn til skýringar á því að þrír þeirra gista hjá honum. ms vegar hafa ekki allir stýrimenn átt á vísan að róa með þetta. Þórir og orgrimur voru frumferlar og komust ekki í vist hjá höfðingja. Þar hefðu personuleg kynni hjálpað til. Einnig gátu höfðingjar verið dyntóttir að þessu leyti. Vet- urinn 1184-1185 hrakti Kolbeinn Tumason kaupmenn frá Skagalirði meö óhóflegum kröfum um forgift. , ... Þrír Austmenn sem ekki fengu inni í Skagafirði vistuðust þess 1 s a ja Teiti Guðmundarsyni á Helgastöðum. „Teiti líkaði vel við veturtaksmenn sína og þótti fýsilegt að fara brott með þeim, því að hann hafði ekki aður at landi farið. Og réðst hann til skips með þeim.“28 Er þar komið að óðru sem kaupmenn höfðu að bjóða, skipsfari fyrir höfðingja sem vildu framast erlend- is. Þar voru kaupmenn nauðsynlegir tengiliðir, einkum þar sem Islendingar áttu sjaldan skip sjálfir. í Auðunar þætti Morkinskinnu er þetta beinlims sett UPP sem viðskiptasamningur.29 Velvild stýrimanna var ekki síður nau syn eg þeim sem þurftu að yfirgefa land í skyndingu.30 Þá fylgdu stýnmenn gjarnan höfðingjaefnum á fund erlendra fyrirmenna.31 _ A Dæmi eru um að íslenskir höfðingjar sem framast hafa erlendis hali meo sér stóran flokk Austmanna með skildi á þingum. Þanmg nýta þeir ser erlenda yfirburði í hertækni.32 í Egils sögu er tekið alleinkenmlega til orða þegar segir frá aðför Þorsteins Egilssonar að Steinari Sjónasym: ,,[M]eð Þorsteim fór austmaður hans og húskarlar hans tveir.“ í fleiri sögum er orðið austma - Ur notað eins og starfsheiti.33 Við hvað er þá átt? Austmennimir sem segir tra í Eyrbyggju reynast hafa boga með sér og varð mönnum það „skeinusamt . Vera má að slíkur hemaður felist í starfsheitinu austmaður. A.m.k. genst pao alloft í íslendingasögum að hóað sé í Austmenn þegar farið er á vopnaþing. Oftar en ekki verða slíkar ferðir þeim sjálfum að fjörtjóni. Eftir að hernað- ur Sturlungaaldar hefst ber á því að menn úr Noregi taki þátt 1 bardogum Þekking Austmanna gat einnig nýst á öðrum sviðum, Hjalturinn r en ur bakrauf er ölhitunarmaður fyrir Magnús Guðmundsson Allsherjargoða a alþingi 1216.37 í Ólafs sögu helga hinni mestu segir frá Austmanm sem kunm að búa til veiðarfæri og kenndi Sighvati Þórðarsyni það í bemsku. III. Kvensamir útlendingar Menn litu ekki á starf farmannsins sem illt í sjálfu sér. Þó jafnaðist það ekki a við það sem allir sem einhvers máttu sín vildu helst gera á miðöldum, a ^iga jörð. Kaupmaðurinn var dæmdur til að flakka, hann var í stöðu hins ókunna starfsins vegna.39 Á meðan gat bóndinn setið heima. 1 Konungs skuggsjá eru tekin af öll tvímæli um þetta:
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.