Nordens Aarbog - 01.06.1920, Blaðsíða 155
NORDENS KRAFT- OCIÍ BRÁNSLEFRAGOR
distrikten áro dels Indalsálven—Ángermanálven, dels Lule álv
(se kartbilaga i). Den s. k. byggvárdiga vattenkraften, som
under ett femtiotal ár framát antages komma till anvándning,
har uppskattats1 * till c:a 3 mill. hkr, dárvid dock bör ihágkom-
mas att vad som tráffande betecknats med »byggvárdighet» Hk-
vál ár ett relativt begrepp, dá under en femtioársperiod förut-
sáttningarna för kraftens anvándbarhet med hánsyn till kommu-
nikationer, överföringsmetoder m. m. ándras.
Stenkol förekomma endast inom en begránsad del av Skáne
och till en beráknad mángd av c:a 300 mill. ton; págáende djup-
borrningar efter nya fyndigheter hava ánnu icke lett till resultat.
Den árliga brytningen uppgár till omkring 0.35 mill. ton, mot-
svarande — i vármevárde ráknat — endast omkring 5 procent
av vár normala stenkolsimport.
Bránntorv, om vars mángd i avvaktan pá resultatet av pá-
gáende inventering intet med sákerhet ár kánt; áldre uppskatt-
ningar variera mellan en och tio milliarder ton »lufttorr» vara
(med 25 % fuktighet). Tillverkningen utgjorde före kriget mindre
án 200,000 ton — varje ton i bránslevárde svarande mot unge-
fár 0.5 ton kol — och har under kriget visserligen ökats, till
högst c:a 400,000 ton, men utgör ándock blott en ringa del av
landets bránslebehov.
Utom stycketorv' och briketter tillverkas i Sverige torvpulver
enligt Ekelunds och andra metoder, bl. a. i en försöksanlággning
för lokomotivbránsle, med ánnu ovisst ekonomiskt resultat, var-
jámte mánga försök gjorts med framstállning av torvkol, t. v.
utan ekonomisk framgáng.
Skogsprodukter sásom trákol och ved till husbehovsbránsle,
uppskattade till 5 á 6 resp. 11 á 12 mill. m3 pr ár vid en total
ársavverkning av c:a 40 mill. m3 pr ár, dári oberáknat skogsavfall
i form av stubbar, toppar, grenar och ris m. m., enligt Henrik
Pettersson (Vármlándska Bergsmannaföreningens annaler 1916)
uppgáende till c:a 15 mill. ton med ett bránslevárde motsvarande
c:a 4.25 mill. ton stenkol. Som industribránsle anvándes i stor
omfattning avfali frán ságverk, sliperier och cellulosafabriker, och
under kriget har som námnt ved i betydligt ökad omfattning
anvánts som industribránsle.
1 M. Serrander: Sveriges vattenkrafttillgangar och deras förmögenhetsvarde i
Finansstatistiska utredningar 1908 av I. Flodström.
149