Nordens Aarbog - 01.06.1920, Blaðsíða 230
LOUIS DE GEER
förande lánderna hade industrien under áratal till stor del mást
ágna sig icke át produktivt arbete utan át tillverkning av förstö-
relseredskap — sálunda en icke blott improduktiv utan, man
skulle kunna sága. destruktiv verksamhet. Följden av den ástad-
komna förstörelsen och inskránkningen av det nyttiga arbetet
har ocksá resulterat i en allmán varubrist och dármed samman-
hángande dyrtid. Om nu behoven skola kunna fyllas och folkens
levnadsstandard hállas uppe, máste alltsá produktionen ökas i
stállet för att genom förkortad arbetstid minskas.
Riktigheten av námnda resonemang kan svárligen bestridas,
och man kan vál förstá, att mángen, som eljest önskat fram-
gáng át reformen, kánt sig tveksam i frága om dess genomförande
just nu.
Sá som förhállandena i várlden utvecklat sig, var dock icke
tánkbart att lángre uppskjuta förverkligandet av detta arbetarnas
sá lánge och ivrigt átrádda önskemál, och sedan reformen nu
ár allmánt genomförd, áterstár endast att inrátta sig dárefter och
söka fá fram de goda verkningar, som böra átfölja densamma.
Att sádana kunna förvántas, har man anledning att tro, men
tyvárr ár det sá, att olágenheterna genast bli márkbara, under
det att de goda verkningarna endast smáningom intráda.
Vad man nu i frámsta rummet máste stráva efter ár att
hálla produktionen uppe till erforderlig höjd, och lyckligtvis áro
nog utsikterna hárför ej sá mörka som det pá sina háll anses.
I industrier, dár arbetstiden genom sin lángd verkat överanstráng-
ning, lár det redan visat sig, att man pá den kortare tiden kan
vinna ungefár lika stort arbetsresultat som förut. I andra in-
dustrier, dár arbetstiden redan förut varit támligen kort, har man
genom lámplig anordning av rasterna och strángare fordringar
pá precision i frága om det dagliga arbetets början och slut kun-
nat utfá nára nog samma nettoarbetstid som förut. Tydligt ár ocksá
att man genom -förbáttringar i frága om arbetets orgánisation och
tekniska utrustning eller med ett ord genom modernisering av
driften i mánga fall skall kunna kompensera förlusten av arbets-
timmar.
Huruvida det skall lyckas att hálla produktionen uppe och
án vidare öka densamma, beror dock ytterst pá en mera obe-
ráknelig faktor, námligen arbetsviljan hos arbetarna. Tyvárr ár
det pá sina háll klent bestállt hármed. Hár i Sverige ha vi en
220