Nordens Aarbog - 01.06.1920, Blaðsíða 299
SVENSK POLITIK 1919
andra maken. — Kvinnorna erhálla valbarhet till báda kamrarna och
till landsting (till övriga kommnnala representationer voro de redan
förut valbara).
e. Röstrátten vid andrakammarval. Frán socialdemokratiskt háll
har sedan lánge yrkats pá borttagande av den bestámmelse, enligt
vilken den, som försummar att betala nágot av de tre sista árens skat-
ter, förlorar sin röstrátt (»utskyldsstrecket», enligt vilket vid senaste
andrakammarval 193,869 personer dislivalificerades). Sedan en av
regeringen föranstaltad utredning visat den praktiska omöjligheten
att, sá som liberalerna velat, modifiera strecket dárhán, att den oför-
vállade oförmágan ej drabbades av röstráttsförlust, beslöts utskylds-
streckets fullstándiga avskaffande. Áldersgránsen sánktes frán 24
till 23 ár. Fattigvárdsstrecket modifierades. — Den politiska röst-
rátten kommer efter dessa förándringar att i allt vásentligt överens-
stámma med den reformerade kommunala röstrátten.
II. GRUNDLAGSFRÁGOR UTAN DIREKT SAMBAND MED
FÖRFATTNINGSREVISIONEN.
(Giundlagsandringar, för första gangen antagna vid 1919 árs lagtima riksdag och
vilande till definitiv behandling efter nasta andrakammarval.)
a. Rátt att vid andrakammarval ingiva valsedel utan personlig in-
stállelse har medgivits sjömán, fiskare, járnvágs-, post-, tull- och lots-
personal m. fl., som av sitt yrke eller sin tjánst urstándsáttas att infinna
sig vid valförráttningen.
b. Riksdagen och utrikespolitiken. I stállet för det »hemliga ut-
skott», som under den tid riksdag ár samlad tillsáttes av denna, dá rege-
ringen sá önskar, och som endast fár del av de árenden regeringen vill
hánskjuta dit,1 bildas en permanent institution, den av 8 ledamöter
frán vardera kammaren bestáende s. k. utrikesnámnden, med vilken
regeringen skall vara skyldig att före avgörandet rádplága i alla utrikes-
árenden av större vikt. — Riksdagen har vidare erhállit ökad med-
bestámmanderátt i frága om traktater med frámmande makter.
III. INKOMST- OCH FÖRMÖGENHETSSKATTENS REVISION.
I stállet för »bevillningen» blev 1910 »inkomst- och förmögenhets-
skatten» huvudform för den direkta beskattningen till staten. Denna
skatt drabbar dels inkomsten av fast egendom, kapital och arbete,
dels förmögenheten. Till grund för beskattningen lágges námligen ett
1 S&dant utskott, som förut sallan förekom, tillsattes under varldskriget
regelbundet; för att möjliggöra dess funktionerande aret om hölls riksdagen for-
mellt samlad aven efter det verkliga arbetets avslutande, »förpuppning».
19—200856.
289