Nordens Aarbog - 01.06.1920, Qupperneq 135

UNDERVISNINGEN I DANSKA OCH NORSKA VID SVENSKA SKOLOR
f- d. seminarieelev, som — átnjutit förmánen av referentens under-
visning. Sistnámnda klagomál kunna vitsordas av láraren, som
dock handlat pá grund av erhállna uppgifter om undervisningen
i flickskolorna, vilka förklarats blott i synnerligen minimal om-
fattning syssla med danska och norska, och dárför ansett sig
áven pá seminariet böra stanna vid gymnasiets mál.1 Lektor
Wessén framháller, att numera i Uppsala lámnas obligatorisk
undervisning i grannspráken men att förhállandena ánnu för fá
ár sedan áven dár voro ganska otillfredsstállande; han erinrar
ocksá om att lároverken — icke minst pá högre stadium, till-
lágger referenten — i mycket stor utstráckning anvánda lárare,
som sakna varje bevis om fackutbildning i nordiska sprák, kanske
om vetenskapliga sprákstudier över huvud.
I samband med de brister, som framhállits i avseende pá
lárernas kompetens, givas vissa antydningar rörande möjligheterna
att fá till stánd báttre förhállanden. Lektor Wessén yrkar pá
strángare prövning i universitetsexamina, eventuellt sá att en sár-
skilt godkánd deltentamen vore ovillkorligt villkor för godkán-
nande i det hela. Mot en dylik undantagslagstiftning máste nog
en varnande röst höjas. Det ár gott och vál, om vi kunna fá
báttre undervisning i norska och danska, men ámnet har sá
mánga andra grenar, som áro lángt viktigare. Dá vore en annan
sak ráttvisare. En oklok lagstiftning har gjort ámbetsexamen
med dubbelámnet modersmálet (d. v. s. litteraturhistoria + nor-
diska sprák) till den sváraste av alla ámneskombinationer, sár-
skilt genom att beröva examinanderna i detta ámne de láttnader,
som beretts examinander med det andra dubbelámnet biologi
( = zoologi + botanik.) Om man ándrade detta, sá vore det
láttare för en professor, som icke ár blott fackman utan áven
mánniska, att hálla fordringarna uppe sávál hár som i andra
stycken.
Ett annat förslag, mot vilket intet annat kan invándas án att
det bleve dyrt, ár, att lektorat i danska och norska skulle in-
ráttas vid vára universitet. Hár ha vi ju förebilden klar i Köpen-
1 Vid Högre lararinneseminariet láses icke danska och norska i avd. I, dár
modersmalet ár obligatoriskt, men dáremot i följande avdelningaT, dár ámnet ár
valfritt, och av de elever, som avse högre betyg. Kursen omfattar lásning, asyf-
tande nagorlunda korrekt uttal, och nagot sá nár tillráckligt ordförrád, uttalslára
efter Noreens lilla framstállning (Lindgrens grammatik valfri) samt sjálvstudier,
omfattande Brand eller Peer Gynt, studerade ur spráklig synpunkt. Mer fördjupat
studium anses icke kunna medhinnas utan förfáng för andra uppgifter.
9—200856 _____
129