Nordens Aarbog - 01.06.1920, Side 154

SVEN LÚBECK
I Sverige utgjorde de installerade kraftmaskinernas effekt
i slutet av ár 1919 c:a 1,150,000 (turbin)-hástkrafter i vatten-
kraft och c:a 550,000 hástkrafter i brár.slekraft. I Norge kunna
motsvarande siffror uppskattas till i,37Si°0° resp. 170,000 hkr,
i Danmark till 10,000 resp. 300,000 hkr och i Finland till 170,000
resp. 180,000 hkr. (För de tre sistnámnda lánderna áro upp-
gifterna endast approximativa, men storleksordningen belyses
tillráckligt av angivna várden). Samtidigt uppgick i Sverige
den av förenámnda maskiner under ett ár alstrade energien till
c:a 3,800 millioner kilowattimmar, motsvarande en utnyttjnings-
tid av omkring 2,250 timmar av árets 8,760 (1 turbinhkr = c:a
0.9 »elektriska» hkr eller C.9 X 0.736 = 0.66 kilowatt). I Norge ár
utnyttjningstiden relativt större, beroende pá vattenkraftens stora
anvándning för elektrokemisk industri med drift áret runt, i
Danmark relativt mindre, i Finland ungefár som i Sverige. Föl-
jande tablá áskádliggör den totala energikonsumtionens ungefár-
liga fördelning pá olika industrigrupper i Sverige och Norge:
Trá- och pappersindustri
Járn- och gruvindustri .
industri....................
Allm. distribution och div.
Sverige: % Norge: %
35 25
12 6
) 2S 55
25 14
IOO IOO
Norges övervikt i frága om den moderna elektrokemiska
industrien ár som synes sárskilt framtrádande.
I sá mátto áro de nordiska lánderna ur.kraft- och bránsle-
synpunkt támligen likstállda, att de lida en sorglig brist pá in-
hemska stenkolstillgángar. Sverige utgör genom sina skánska
kolfált ett visserligen ganska blygsamt undantag och Danmark
har en del brunkolsfált. Hur Sverige ár utrustat i frága om
kraft- och bransletillgangar framgár av följande summariska
redogörelse.
Vattenkraft, 4 á 6 millioner hástkrafter, enligt olika berák-
ningsgrunder, varav c:a 17 procent för nárvarande utnyttjas,
huvudsakligen i södra och mellersta Sverige. Norr om Dal-
álven förefinnes omkring 3/4 av vattenkraften; de förnámsta kraft-
14S