Nordens Aarbog - 01.06.1920, Side 158

SVEN LUBECK
förekomma som bekant pá Spetsbergen goda kol av ánnu ganska
okánd omfattning, varuti áven svenska och engelska intressen
taga del. Framstállning av sulfitsprit och sulfitkol ár möjlig
vid de norska sulfitfabrikerna. — För sitt framtida behov av
bránsle ár Norge sannolikt i högre grad án Sverige beroende
av import.
I Danmark saknas som bekant vattenkraften nástan fullstán-
digt. Ganska betydande brunkolslager finnas, ávensom bránn-
torvmossar, frán vilka under kriget lára ha utvunnits ánda till
2.2 mill. ton (ár 1918) mot c:a .0.2 mill. ton förut. Skogarna
förekomma mera sparsamt — vedproduktionen var ár 1917
1,700,000 m3, ár 1919 815,000 m3 — och möjligheten för inhemsk
tillverkning av motoroljor, motorsprit o. d. torde i stort sett
saknas.
Finland torde under enahanda förutsáttningar som för Sve-
rige angivits disponera 1.5 á 1.8 mill. hkr vattenkraft — huvud-
sakligen i Wuoksen, Kymmene och Kumo samt nágra nordfinska
álvar — och 10 á 12 procent av kraften ár f. n. utnyttjad. Kol
óch bránnskiffrar torde saknas; dáremot ár förekomsten av skogar
som bekant relativt mycket betydande liksom áven av bránntorv.
I Finland har man av álder varit mera án i Sverige van att an-
vánda veden som industribránsle o. d. och hade dárför láttare
att under kriget anpassa sig efter kolavspárrningen, som dár var
nástan fullstándig. Sulfitsprit och sulfitkol kunna liksom i Sve-
rige och Norge utvinnas.
Nágot námnvárt handelsutbyte av bránsle mellan de nor-
diska lánderna har icke förekommit i vidare mán án att en del
ved brukar levereras dels frán Aland och södra Finland till Stock-
holm och andra orter i Sverige (möjligen áven till Danmark),
dels frán trakter i södra Sverige till Danmark. Man torde ocksá
kunna sága att ekonomiska förutsáttningar för framdeles ökat
utbyte pá detta omráde i stort sett saknas under nágorlunda
normala förhállanden. Varje land gör helt visst klokt i att pá
básta sátt söka utan organiserad samverkan med grannlánderna
ordna sin bránsleberedskap för att i nödfall vara i minsta möj-
liga grad beroende av importen. Gemensamhet pá bránsleom-
rádet torde sálunda, med undantag för en del vedleveranser i
fredstid, komma att inskránkas till eventuell nödhjálp i hándelse
av yttre förvecklingar.