Nordens Aarbog - 01.06.1920, Síða 261

ARBETSTIDENS REGLERING: SVERIGE
som ha minst 50,000 arbetarc, samt tvá bland personer föreslagrta av
sádana rikssammanslutningar av arbetare, som rákna minst 50,000
medlemmar. Minst en av de ledamöter, som utses utan förslag, skall
vara lagkunnig. Rádets ordförande jámte stállföretrádare för honom
utses av konungen bland de utan förslag utsedda ledamöterna.
Lagens föreskrifter rörande arbetsrádets arbetssátt inneháller
bl. a., att rádet i regel bör ej blott bereda vederbörande arbetsgivare
och arbetare tillfálle att yttra sig utan áven pá lámpligt sátt söka sam-
rád med representanter för arbetsgivare och arbetarc inom det verk-
samhetsomráde, som ár i frága. För ástadkommande av utredning
áger rádet att vid allmán underrátt láta höra vittnen och sakkunniga.
I fall av behov kan rádet meddela interimistiska beslut. Rádets beslut
kunna ej överklagas.
Lagens efterlevnad övervakas av yrkesinspektionen. Övertrádelser
av lagen straffas med böter upp till 1,000 kr.
Betráffande dagarbete har lagen trátt i kraft den 1 januari 1920.
I frága om arbete, som vid tiden för lagens utfárdan'de bedrevs sávál
natt som dag, skall lagen tráda i kraft den 1 juli 1920. Med lagens
ikrafttrádande i avseende á visst företag kan emellertid arbetsrádet
medgiva anstánd i de fall, dár det visas vara erforderligt att vidtaga
förándringar i driftsátt eller anordningar i övrigt för att icke lagens
tillámpning skall i vásentlig mán förminska företagets produktions-
förmága och sádana förándringar icke utan synnerlig svárighet kunna
genomföras före lagens ikrafttrádande. Lagen har provisorisk karak-
tár, och ár detta uttrjxkt genom en bestámmelse, som angiver, att
lagen upphör att gálla den 31 december 1923.
Mot det av arbetstidskommittén framlagda förslaget till lag om
arbetstidens begránsning och regeringens i huvudsak dármed överens-
stámmande riksdagspropositioner gjordes frán vissa háll med styrka
gállande, att den föreslagna lagstiftningen mcd sina mánga undantags-
bestámmelser endast föga skulle förverkliga arbetarnas krav pá 8-
timmarsdagen och nármast vore att anse som en bluff. Sávitt man nu,
innan lagen varit i kraft nágon lángre tid, kan bedöma, torde berörda
pástáende icke ha besannats. De eftergifter, som beviljats, ha i regel
endast avsett enstaka eller fátaliga grupper av arbetare och mindre
vásentliga avvikelser frán lagen eller ock relativt kortvariga uppskov
med lagens tillámpning. Á andra sidan har det visat sig, att lagen
áger tillámpning pá átskilliga omráden, vilka átminstone den stora
allmánheten icke tánkt sig skola komma att inbegripas under lagen.
Man torde sálunda mcd fog vága pástá, att lagen pá det hela taget
lyckas tillförsákra industriens och átskilliga andra verksamhetsom-
rádens arbetare inom en mycket vid krets den sá lánge efterlángtade
och omstridda 8-timmarsdagen.
Utom den hár ovan avhandlade, förnámligast uppmárksammade
lagen om arbetstidens begránsning, som avser industrien och dármed
besláktade verksamhetsomráden m. m., har hár i Sverige under nást-
251