Nordens Aarbog - 01.06.1920, Blaðsíða 262

ARTHUR MOLIN
förflutna ár jámvál ástadkommits en lagstadgad reglering av arbets-
tiden ombord á fartyg. Dá áven denna reglering máste tillmátas stor
betydelse och i viss mán kan anses som ett försök till tillámpning pá
sjöfarten av idén om 8-timmarsdagen, har en kortfattad redogörelse
för sistberörda lagstiftning ansetts icke böra saknas i förevarande
sammanhang.
Bestámmelser, som — om án indirekt — reglera arbetstidens lángd
ombord á fartyg, áro ej alldeles frámmande för vár tidigare gállande
lagstiftning rörande sjöfarten. Sálunda stadgas bl. a. i sjölagen, att á
fartyg, vars resa under vanliga förhállanden kráver mer án 12 timmars
oavbruten gáng eller eljest ár sádan, att skeppstjánsten máste indelas
pá skift, bemanningen skall vara sá stor att skeppstjánsten sávál á
dáck som i maskinen under fartygets gáng kan uppdelas pá tvá vakter
— vilket tydligtvis medför en daglig arbetstid av i genomsnitt 12 tim-
mar. Vidare föreskrives i en förordning angáende vissa sákerhetsát-
gárder vid nyttjande av fartyg, att maskindrivet fartyg á utomeuro-
peiska farvatten ej fár ha mindre maskinbesáttning, án att den, för-
delad pá tre vakter, d. v. s. med 8 timmars arbetsdag, ár tillráckhg
för skeppstjánsten i maskinen.
j»<riNu berörda jámte en del andra, till sin avfattning i regel mer
allmánt hállna bestámmelser berörande sjöfolkets arbetstid, kunde
emellertid givetvis ej tillfredsstálla nutida sociala krav á arbetstidens
reglering. I likhet med vad förut omtalats betráffande arbetstids-
kommittén fingo de med vissa lagstiftningsuppgifter rörande sjöfolkets
arbets- och levnadsförhállanden sysselsatta s. k. skeppstjánstkommit-
terade pá hösten 1918 frán regeringens sida mottaga anmodan att till
behandling upptaga frágan om reglering av arbetstiden á fartyg och
att sá páskynda behandlingen hárav, att eventuellt förslag i ámnet
skulle kunna förelággas 1919 árs riksdag. En proposition med förslag
till lag om arbetstiden á svenska fartyg förelades áven námnda riks-
dag men vann ej dess gillande. Under den páföljande sommaren under-
kastades lagförslaget nágon omarbetning samt framlades dárefter för
den i augusti mánad 1919 efter nyval till första kammaren samman-
trádande urtima riksdagen. Av denna antogs förslaget, och utfárdades
den 24 oktober 1919 lag om arbetstiden á svenska fartyg.
Lagen angives ága tillámpning betráffande arbete, som av person,
anstálld mot betalning á svenskt fartyg, utföres ombord á fartyget
eller annorstádes för fartygets rákning eller eljest pá grund av förmans
uppdrag. Frán lagens tillámpning undantagas dels vissa överordnade
befattningshavare m. fl. och dels vissa slag av fartyg, sásom fiske-
och fángstfartyg samt fartyg under en viss dráktighet. Dessutom ár
det medgivet för konungen eller den myndighet, át vilken konungen
uppdrager det, att, »dár synnerliga skál dártill áro», beviija undantag
frán lagen i vilket avseende eller i vilken utstráckning som helst.
I frága om arbetstidens reglering har lagstiftningen gjort skillnad
mellan arbete á fartyg, som ár till sjöss, och á fartyg i hamn. I avseende
252