Nordens Aarbog - 01.06.1920, Qupperneq 297

SVENSK POLITIK 1919
politici inblandade, och den har följts av flere avslöjanden betráffande
socialdemokxaters deltagande i vissa affársíöretag. Dessa förhállanden
hava av det vánstersocialistiska partiet utnyttjats i agitationen mot
socialdemokraterna och hava hárigenom kommit att bilda ytterligare
ett försvárande moment i regeringspartiernas samarbete. Frágan,
huruvida detta samarbete skall fortsáttas, var vid árets slut alltjámt
den bránnande frágan i svensk politik.1
BILAGOR.
I. 1918—1919 ÁRS FÖRFATTNINGSREVISION.
(Andringar i kotnmunallagarna, antagna vid 1918 ars urtima riksdag, grundlags-
iindringar, för första gangen antagna vid 1919 ars lagtima riksdag och vilande
till definitiv behandling efter nastkommande andrakammarval, och cindringar i
vallagen beslutade under förutsattning av grundlagsandringarnas definitiva antagande.)
a. Den kommunala röstrátten har i Sverige sedan gammalt státt
i visst förhállande till skattskyldigheten. Sedan den Lindmanska
röstráttsreformen 1907 gállde den s. k. 40-gradiga skalan. Röstmaximum
(40 röster) náddes i stáderna vid en beskattningsbar inkomst av 11,500
kr. (pá landet 15,500), 30 röster vid 6,500 (10,500) kr., 20 röster vid
1,900 (5,500) kr., xo röster vid 1,200 kr. och 1 röst vid 450 kr. Skalans
innebörd belyses dárav att vid landstingsvalen 1918 högerns valmán
i medeltal hade 20 röster i stáderna, 7,8 pá landet, liberalerna 15 (5,5)
och socialdemokraterna 11,8 (6,8). Regeringen föreslog vid urtima
riksdagen 1918 1 ik a r ö s t rátt för alla skattskyldiga, men riksdagen
gick ett steg lángre, i det den beslöt allmán och lika röstrátt obe-
roende av skattskyldighet. Liksom förut tillkommer röstrátt sávál
mán som kvinnor. Under starkt motstánd frán högern blev det s. k.
utskyldsstrecket (enligt vilket försummelse att erlágga skatt medförde
förlust av röstrátt) i hög grad mildrat: endast den som 3 ár á rad för-
summat att betala skatt skall páföljande ár förlora sin röstrátt. Övriga
kvarstáende inskránkningar áro av ringa betydelse (fattigvárds-,
konkurs-, omyndighetsstreck). Áldersgránsen höjdes till 23 ár (vid
landstingsmannaval 27 ár).
b. Kommunala organisationsfrágor i samband med röstráttsreformen.
Frán högerháll har alltid sammanhanget mellan den kommunala för-
valtningens organisation och röstráttsbestámmelserna och sárskilt
behovet av garantier mot kommunalt vanstyre starkt framhállits;
vánsterpartierna áter hava ansett röstráttsreformen kunna genomföras
1 I mars 1920 ersattes koalitionsregeringen av en rent socialdemokratisk rege-
ring med herr Hj. Branting som siatsminister; framst p& dess program stod
fien kommunala skattereformen.
287