Nordens Aarbog - 01.06.1920, Blaðsíða 300

NILS HERLITZ
»taxerat belopp», vari ingá dels inkomsten (med vissa avdrag íör mindre
inkomsttagare), dels Vöo av förmögenheten. Skatten har hittills utgátt
med en viss (efter det taxerade beloppets storlek váxlande) procent
av detta belopp (lágst 0,4, högst 5 % eller för bolag 5,85 %). — De
váxande skattebehoven under kriget ha föranlett införande av bl. a.
en provisorisk »extra inkomst- och förmögenhetsskatt» (frán 1918),
som drabbat taxerade belopp över 6,000 kr.
1919 árs reform av inkomst- och förmögenhetsskatten ár avsedd
att göra dylika provisoriska átgárder överflödiga. Man har námligen
awágt de nya bestámmelserna sá, att ett ökat eller minskat skatte-
belopp, alltefter statshushállningens váxlande behov, kan ástadkom-
mas genom en enkel procentuell höjning eller sánkning av skatten.
Till grund för beskattningen lágges i sádant syfte ett s. k. grundbelopp,
som skall uttrycka de skattskyldigas relativa skattskyldighet; för varje
ár bestámmes den procent, som av detta belopp uttages i skatt. Vid
berákning av grundbeloppen tillámpas den principen, »att en person
saknar skatteförmága för den del av sin inkomst, som motsvarar exi-
stensminimum för honom och hans familj»; detta existensminimum
(som váxlar efter familjens storlek, levnadskostnadernas höjd á olika
orter o. s. v.) blir sáledes skattefritt. Grundbeloppet utgör en viss
procent av den sálunda beráknade fria (beskattningsbara) inkomsten.
För enskilda personer utgör det lágst 3, högst 12 % av denna. För
aktiebolag och solidariska bankbolag beráknas grundbeloppet efter
den taxerade inkomstens förhállande till kapitalet och utgör lágst
1.50 %, högst 12 % (»A-skatten»). Bolagen drabbas dessutom av en
sárskild, direkt á fondavsáttningen utgáende skatt (»B-skatten»):
grundbeloppet utgör i detta fall 2 % av den fonderade inkomsten.
Inom riksdagen bröto sig meningama starkt betráffande den skárp-
ning av bolagsbeskattningen som de nya bestámmelserna innebára;
frán högerháll och áven frán en del liberala háll gjordes gállande, att
B-skatten innebure en oráttvis dubbelbeskattning.
Skatteprocenten béstámdes för 1920 till 155 %. Á en beskattnings-
135 3
bar inkomst av 10,000 kr. utgör skatten sáledes-.---. 10,000 = 465
100 100
kr., á en beskattningsbar inkomst av 100,000 kr. 8,835 kr. o. s. v.
IV. LAGSTIFTNING MOT ILLOJAL KONKURRENS.
Med anledning av ett initiativ frán 1907 árs riksdag utarbetade
den s. k. patentlagstiftningskommittén ett förslag till lag om illojal
konkurrens. Förslaget, som avgavs 1915, blev emellertid ej föremál
för nágon átgárd, förrán 1918 árs riksdag anhöll, att frágan om lagstift-
ning mot mutor och bestickning mátte skyndsammast avgöras. Rege-
ringen tog dárefter spörsmálet under övervágande. 1915 árs lagförslag
befanns dá icke kunna i sin helhet upptagas pá grund av det nára sam-
290