Nordens Aarbog - 01.06.1920, Síða 306
NILS HERLITZ
föra de krav, som vart och ett av de tre lánderna har pá ersáttning
för de förluster, som de lidit genom sjökriget.
Det beslöts att utse delegerade för de tre lánderna för att överlágga
om eventuellt samarbete rörande tillvaratagandet av de nordiska lán-
dernas ekonomiska intressen i stater, dár man synes förbereda beslag-
tagande eller konfiskation av utlánningars egendom eller tillgodoha-
vanden.
Likasá upptogs till diskussion frágan om den i vissa írámmande
land beslutade beskattningen av utlándska rederier.
Man var överens om, att de tre lándernas finansiella sakkunniga
i Paris fortfarande skola stá i förbindelse med varandra för att till-
varataga de betydande intressen, som undersátar i de tre lánderna hava
i anledning av under kriget beviljade krediter till utlandet.
Slutligen konstaterades, att de tre regeringarna áro eniga om att
áven efter krigets slut fortsátta det íörtroliga och vánskaphga samarbete,
som pá ohka omráden fortgátt till gagn för de tre lánderna.i?
Utrikespolitik De kommittéer, som regeringarna 1918 tillsatte för att söka tillvara-
och ekono- taga de tre nordiska lándernas intressen vid och efter krigets slut (Se I. Aa.,
miska spörs- s jjgj som j dec. avgávo ett »betánkande rörande en inter-
nationell ráttsordningi), sammantrádde i Kobenhavn i augusti och i
Kristiania i december, varvid man dryftade förbundsakten för folkens
förbund och sökte vinna en ensartad uppfattning om de enskilda be-
stámmelsernas inneháll, sárskilt frán de nordiska staternas synpunkt.
Det konstaterades, att synpunkterna i huvudsak voro överensstám-
mande.
Delegerade hava utsetts dels för samarbete i frágor om danska,
norska och svenska undersátar och firmor tillkommande tillgodohavanden
i Ryssland, dels för överlággningar om likartade átgárder för genom-
förande av ersáttningshrav för förluster genom sjökriget (jfr I. Aa., s.
143—145), dels för nordiskt samarbete rörande vissa frágor om utlán-
ningars tillgodohavanden m. m. i Tyskland m. fl. lánder.
De delegerade (generaldirektören M. Koefoed, Danmark, sorenskriver
O. Amundsen, Norge, och f. d. kammarráttsrádet C. Carleson, Sverige),
som, enligt avtal vid ministermötet juni 1918, fátt i uppdrag att utreda
frágan om gemensamma regler för beskattning av utlánningar i de tre
lánderna, avslutade sitt arbete i okt. 1919. Det uppnáddes dá enighet
om att de gállande bestámmelserna pá námnda omráde borde fullstán-
digas, sá att det blir tillfálle att i ökad utstráckning indraga utlánnin-
gar, som tillfálligt uppehálla sig inom rikenas territorier, under den
inkomstbeskattning, som gáller i vederbörande land. Man enades
ocksá om det tillvágagángssátt och de principer, efter vilka detta kunde
ske. Vidare dryftades frágan om beskattning av rederier och andra inter-
nationella náringsgrenar och frágan, vilken hállning de skandinaviska
lánderna böra intaga gentemot de tendenser, som i vissa frámmande
lánder gjort sjg gállande i syfte att göra sádan verksamhet till föremál
296