Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1937, Qupperneq 109

Andvari - 01.01.1937, Qupperneq 109
Andvari ísland í norrænum sögunámsbókum. 105 tíminn talinn allt frá 1241, og á einum stað segir þvert ofan í allar heimildir, að ísland hafi 1263 »lotið Noregi, norskum lögum og norskri stjórn*. Lang-eftirtakanlegust er samt hin hræðilega lýsing, sem á mörgum stöðum er gefin á þjóðfélagsástandi Is- lands á lýðveldistímunum. Úr fjórum mismunandi kennslu- bókum dönskum skulu tekin þessi dæmi: »Helztu höfð- mgjaættirnar upprættu hver aðra í hernaði sín á milli; sífellt var ófriður, sífellt einhvers að hefna, og víg kom eftir víg*. »Höfðingjarnir hötuðu hver annan og lágu alltaf í styrjöldum, þar sem ágætustu menn Islands féllu*. »Það var nærri því fágætt, að nokkur þeirra andaðist friðsamlega í rúmi sínu*. »Konur eggjuðu menn sína til hefnda; heilar fjölskyldur voru brenndar inni«. Og til Warks um þessar hryllingar segir á einum stað: »Snorri, sem ritaði Noregskonungasögur og safnaði »Yngri Eddu« — jók vald sitt með launmorðum og ofbeldis- verkum«. Heildarmyndin, sem þarna birtist af innanlandsástandi a þjóðveldistímanum, er vægast sagt villandi. Væri hún sönn, hlyti algert stjórnleysi að hafa ríkt i landinu. Eftir því , sem sjá má af heimildum, fór því fjarri. Tíunda öld- m hefur að vísu verið allmikill óróatími, því að sjálfsögðu hefur þeim 36 höfðingjaættum, sem fengu að lögum 930 forustuna í ríkinu, ekki tekizt í einni svipan að tryggja drottinvald sitt yfir öllum landslýðnum. Við hliðina á lög- 9°ðunum 36 voru í fyrstu margir aðrir goðar, dreifðir um allt landið, og þeir hafa vafalaust reynt að halda siálfstæði sínu eins lengi og þeir gátu. Baráttan milli þessara tvenns konar höfðingja setur svip á söguöldina. En við kristnitökuna lauk þeirri aflraun skyndilega. Þá voru bönnuð opinber blót og þó skýlaust leyft í lögum að blóta á laun hin fornu goð. Þetta leyfi sýnir skýrar
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.